01 mars 2012

Vård på vilka villkor? På vems villkor då?

Vi som är politiskt aktiva svänger oss ibland med begrepp som är både vaga och svårtydda. Ett av de vanligaste inom landstings- och sjukvårdspolitiken är "vård på lika villkor". det är ett begrepp som finns i hälso- och sjukvårdslagen, som är den ramlag som är grundläggande för att hälso- och sjukvård i vårt land.

I hälso- och sjukvårdslagen står ordagrant att "Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen". Men det finns inte särskilt noga definierat vad detta egentligen innebär. Det har lett till att begreppt ges lite olika innebär beroende på sammanhanget och på vem som tar upp frågan. Det kan handla om kön, ålder, etnisk bakgrund, inkomstförhållanden eller bostadsort, för att nämna några exempel. I förlängningen leder det också till att vem som helst, lika svepande, när som helst kan slänga ur sig både att vården faktiskt ges på lika villkor - och att den inte gör det.

Den ordningen är natutligtvis inte särskilt konstruktiv. Det vore oändligt mycket bättre om exempelvis vi som landsting en gång för alla kunde komma fram till vad vi som vårdgivare faktiskt menar med "lika villkor för hela befolkningen" - och vad det faktiskt får för konsekvenser för den vård som bedrivs.

Jag har för egen del gjort en enklare litteratursökning och kommit fram till exakt det jag befarande. det finns en del skrivet i ärendet - men det som skrivs är just så subjektivt som man kan misstänka när man närmar sig det vaga begreppet. de som ogillar skillnader mellan könen hittar raskt brister i form av skillnader mellan hur män och kvinnor hanteras. Den som har synpunkter på den allmänna inkomstfördelningen kan snabbt också hitta skillnader i hur människor med olika inkomst får vård. Och den som - bara för att ta ett tredje exempel - intresserar sig för frågor som har med vårdens förhållande till HBT-personer att göra kan också hitta tydliga exempel på bister vad gäller lika villkor.

Men ett grundläggand eproblem ligger ju i just detta. Om vi börjar dela in människor i olika grupperingar, så kommer vi raskt till en situation där dessa grupperingar också kan börja jämföras med varandra. och när man börjar göra jämförelser, så ser man snabbt skillnader. Därmed är ju den första frågan omo det är grupper som ska ges vård på lika villkor - eller om det är människor.

Vi har naturligtvis alla en tillhörighet till olika grupper. Vi är män eller kvinnnor, bosatta i stan eller på landet, har kort eller längre utbildning, olika lön och bostadsförhållanden, är födda på olika platser och så vidare i all oändlighet. Det nästa som då går att konstatera är att eftersom denna "gruppindelning" kan göras på så många olika sätt - så hamnar vi snart i en situation där skillnaderna inom olika definierade grupper kan vara väl så stor som skillnaderna mellan dem. Annorlunda uttryckt: innan man ger sig på begreppet "lika villkor", och innan man börjar fundera på vilka olika grupper som i så fall ska jämföras, så bör man kanske fundera på om inte begreppet ska utgå från enskilda människor i stället.

Det finns, med andra ord, mycket att vinna på att ge hälso- och sjukvårdslagens portalparagraf en seriös behandling snarare än att låt det vara dett diffust politiskt slagord. Det arbetet har nu landstingsstyrelsen inlett - och det är kanske en av de viktigaste reformerna vi har att ta tag i under de närmaste åren. Inte främst för att kunna slå oss för bröstet och säga att vi gjort vården mer jämlik och rättvis, utan för att faktiskt kunna redovisa för människor vad de kan vänta sig av vården och på vilka grunder de kan bygga sina förväntningar. det är helt enkelt dags att se enskilda människor och deras behov som det viktigaste, snarare än att hitta ännu ett argument för att dela ini oss människor i olika grupper.

Inga kommentarer: