29 juni 2013

En avgörande trygghetsfunktion

En av de viktigaste trygghetsfaktorerna i samhället är att den akuta sjukvården fumgerar riktigt bra. Om man plötsligt blir sjuk eller råkar ut för en olycka, så ska man veta att man snabbt får den vård som behövs.

En annan viktig del av samhällets trygghet är det larmnummer, 112, som altid finns till hands för den som behöver ambulans, polis eller brandkår.

I vårt landsting har vi i Alliansen satt dessa frågor väldigt högt på den politiska dagordningen. Glädjande nog har det också kunnat göras i stor politisk enighet. Ett led i det arbetet har varit att förbättra hur länets ambulanser får sina uppdrag och hur de uppdragen sedan genomförs. Det var därför vi för några år sedan ändrade sättet att kalla ut och leda ambulanserna. I stället för att det gjordes av en annan part (företaget SOS Alarm) bestämde vi att det skulle skötas av oss själva.

Den nya ordningen, med en egen ambulansdirigering som sköts av Sjukvårdens Larmcentral, har gett en både snabbare och säkrare ambulanssjukvård. En viktig förbättring är att en utbildad sjuksköterska följer ambulansen under dess uppdrag. Vi har också sett det som viktigt att vårdkedjan så snabbt som möjligt kommer igång efter ett larm.

Det här sättet att leda ambulansernas arbete är egentligen ganska naturligt om man funderar lite. Polisen arbetar på exakt samma sätt. Det handlar i grunden om att så snabbt som möjligt sätta in professionella resurser.

Vi kommer från Alliansens sida att fortsätta med moderniseringen av akutsjukvården - och inte minst ambulanssjukvården. Sjukvårdens Larmcentral har visat sig fungera mycket väl, även om vi haft en del diskussioner om avtalet med det företag som landstinget anlitar. Bland det som nu pågår är en modernisering av tekniken genom att använda IT ännu mer än tidigare.

En modern och effektiv akutsjukvård är med andra ord en viktig trygghetsfunktion. Vi kommer att jobba vidare med att göra den redan mycket effektiva ambulanssjukvården ännu mer patientsäker och trygghetsskapande. Det vi gjort hittills har fungerat väl, och det ska vi bygga vidare på.

24 juni 2013

På längre sikt

Ibland behövs det lite längre perspektiv. Ett problem i vårt landsting är att vi väldigt länge saknat något sorts mer långsiktig plan för utvecklingen över en längre tid än de närmaste tre åren. Samtidigt investerar vi i byggnader som ska bestå i årtionden, och formar verksamhet i både sjukvård och kollektivtrafik som ska fungera över mycket lång tid. Några exempel på långsiktiga beslut som fattats under de senaste sex åren, och som har mycket långsiktig effekt, är:

  • Framtidens Akademiska, med ombyggnader av ett helt universitetssjukhus
  • Psykiatrins Hus, som kan ses som en del av Framtidens Akademiska
  • Ombbyggnationer, och utökat uppdrag, för Lasarettet i Enköping
  • Landstingets ansvar som finansiär och myndighet för kollektivtrafiken
  • Nya tåglinjer, en ny bussdepå och förändrade bränsleval i kollektivtrafiken
  • Vårdvalet, journaler på nätet och andra beslut som sätter patienten i centrum
  • Heby kommuns länsbyte
Det betyder naturligtvis inte att vi har famlat helt i blindo. Det har funnits väl underbyggda kostnadskalkyler och väl genomtänkta strategier och planer för varje enskilt område. Däremot saknas faktiskt en genomarbetad plan på en mer övergripande och sammanhållande nivå.

Ett landsting omsätter tiotals miljarder kronor varje år och har det politiska ansvaret för omfattande verksamhet med sjukvården som viktigaste uppgift. Landstingen har också ansvar för kollektivtrafik, för klinisk forskning, för regionala kulturfrågor och mycket annat. Det är politiska sakområden som i ovanlig grad präglas av långsiktighet och bredd.

Under lång tid har det alltså saknats en planering på längre sikt än tre år i vårt landsting. Nu är en sådan plan på gång. Idag tar landstingsstyrelsen ställning till ett förslag för en långsiktig, stategisk plan för landstinget.

Syftet med en långsiktig plan på strategisk nivå är att lägga fast kursen för landstinget i ett längre perspektiv än de ärmaste tre åren. Enkelt beskrivet handlar valet av inriktning om ökat patientfokus, effektiv användning av resurser, närmare samarbete med olika aktörer och att bidra till att vårt län har en god tillväxt som skapar arbetstillfällen.
 

Orsak och verkan

Jag noterar att UNT:s Susanne Sigroth-Lambe i en spaning över veckans viktigaste frågor pekar ut köerna i specialistvården som en av dem. Visst är det så. Att människor i vårt län får vänta för länge på specialistvård är en utmaning, som det är hög tid att få en lösning på.

Det stämmer också att det finns något olika syn på orsak och verkan - och på vad som kan göras för att komma tillrätta med problemet. Då kan det vara på plats att komma ihåg hur det såg ut i primärvården för några år sedan, hur det ser ut idag, och vad som har hänt däremellan.

2006 var läget i primärvården minst lika illa som i specialistvården idag. Väntetiderna var landets längsta, och som om inte det vore nog hörde vi många klagomål från anställda samtidigt som ekonomin var körd i botten. Därför började Alliansen efter valet 2006 med en rad åtgärder för att rätta till bristerna.

En av de viktigaste reformerna för att lösa problemen var att öppna för att fler vårdgivare skulle kunna etablera sig. Det ledde till att flera nya vårdcentraler startat, både i Uppsala och på andra håll i länet. Tillgängligheten har också blivit markant bättre, till och bättre än genomsnittet i landet, och personalen trivs bättre.

Mer mångfald och ökad valfrihet för patienterna har alltså haft dramatiskt positiva effekter för att tillgängligheten i primärvården ska förbättras. Samma recept är nu på väg att införas i sjukhusvården, och det finns alla skäl att se fram emot en liknande utveckling även för operationer och andra behandlingar.

Vad är då orsak och verkan? Tja, en allt för stelbent organisation kan nog inte uteslutas. När arbetet med att reformera primärvården inleddes var antalet vårdcentraler som drevs av någon annan än landstinget självt - noll stycken. Idag finns ett femtontal med olika inriktning. Lägg till det en ny närakut, en ny ortopedakut, kvällsöppet på vissa vårdcentraler och en rad andra reformer så tonar bilden fram av vad som behöver göras. Om man gör som man gjort, så kommer det att gå som det har gått. Men om man vågar genomföra förändringar, så följer också förbättringar.

Kortare köer och väntetider har varit Alliansens mål allt sedan valet 2006. Vi har löst problemen inom flera områden - men det finns mycket kvar att göra, och det finns ingen anledning att luta sig tillbaka förrän problemen är borta.

17 juni 2013

Forskning i framkant

Efter att ha lyssnat till ett inlägg i landstingsfullmäktiges budgetdebatt känns det angeläget med några rader om den forskning som bedrivs i vårt landsting.

Inget annat landsting lägger lika mycket pengar per invånare som vi gör här i Uppsala län. Vi får oxkså ett mycket gott utfall av de pengar vi satsar, både i form av nya medicinska landvinnigar och genom att nya företag etableras. Det är också en utveckling som går allt snabbare och som aktivt bidrar till att länet växer och arbetslösheten är lägst i landet.

Vi skördar också hela tiden nya lagrar. Science for Life Laboratory är ett exempel på det, VINNOVAs satsningar på Innovation Akademiska är ett annat. Dessa och många andra satsningar är bra exempel på hur en altiv politik på området leder till framgångar.

Jag kan bara beklaga att våra politiska motståndare av ideologiska skäl undviker att se den goda utvecklingen. Vi i Alliansen kommer att jobba vidare med att utveckla den medicinska forskningen, både på Akademiska sjukhuset och i andra sammanhang. Det är redan nu ett vallöfte.