Att skapa en budget för ett medelstort landsting är en krävande uppgift. Den totala omslutningen i vårt landsting är drygt 12 miljarder, varav ungefär åtta av dem bygger på skatte, avgifter och bidrag. När budgeten ska formas och byggas, så måste många bedömningar och prioriteringar göras - och varje budget, varje år, i varje landsting innehåller en rad mer eller mindre svårbedömda faktorer.
Ansvarstagande i seriöst budgetarbete handlar om att ha grepp om alla faktorer som påverkar budgeten - och en trygg beredskap för det oväntade. Därför är det beklagligt att min efterträdare Börje Wennberg skyller på "regeringskrisen" när han inte får ihop landstingets budget för de närmaste åren.
De senaste åtta årens budgetarbete har byggt på att vi undvikit att bygga landstingets budget på fromma förhoppningar. I stället har vi lagt budgetar som byggt på realistiska och förutsägbara faktorer. Det har också visat sig vara framgångsrikt eftersom tillkommande intäkter (exempelvis återbetalningar från arbetsmarknadsförsäkringar) har kunnat läggas åt sidan som överskott. De pengarna gör sedan nytta när landstinget ska investera inför framtiden.
Detta har Wennberg kritiserat. Han har flera gånger pratat om att landstingets ekonomi "räddats" av sådana externa och mer eller mindre tillfälliga intäkter. När han nu får ansvaret för landstingets finanser, så är det första han gör att förlita sig på sådana osäkra och tillfälliga intäkter. Och pengarna som skulle gå till alla möjliga löften i valrörelsen är därmed borta ur den rödgröna budgeten.
Landstingets budget för de kommande åren är minst sagt skakig. Orsaken till det är givetvis inte Alliansen, regeringskrisen eller samhällsekonomin. Orsaken till att landstinget lägger en svag och osäker budget är givetvis en svag och osäker politisk ledning som inte klarar att göra de prioriteringar som ett bra budgetarbete kräver. Och en svag och ansvarslös politisk ledning som skyller på andra när man inte klarar sin uppgift.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar