08 maj 2015

Reflektioner om det brittiska valet

De konservativa vann valet. Konstigare är det egentligen inte.

I fem år har en koalition av konservativa och liberaldemokrater styrt Storbritanninen, och på torsdagen gav väljarna sin dom. Resultatet blev inte de som många bedömare väntat, och det ger självklart skäl för envar att fundera över hur de brittiska väljarna tänkte. Dessutom ger det tillfälle att reflektera över det från svenska förhållanden annorlunda valsystemet i Stobritannien.

Den brittiska ekonomin har växt med rekordfart. Det är en tillväxt som kommit breda folklager till del och bidragit till ökad stabilitet och tillit i samhället. Det visar atr tillväxt inte bara fråga om ekonomi utan också om social utveckling. En större kaka att fördela är helt enkelt en bättre "fördelningspolitik" än om kakan är mindre.

De konservativa har dessutom regerat på ett sätt som skapar förtroende. Det är inte alltid de enkla och skenbart populära lösningarna i politiken som är den bästa vägen till väljarnas förtroende. Minst lika viktigt är att leverera resultat och att kunna agera långsiktigt och ansvarsfullt.

Valsystemet, då? Tories fick ju faktiskt bara en dryg tredjedel av alla röster. Är det verkligen demokratiskt att då bilda en majoritetsregering?

Svaret är ja. Storbritanninen består av 650 valkretsar. Var och en av dem utser en parlamentsledamot. Denna är personligen ansvarig gentemot sina väljare i valkretsen, och det betyder att var och en av Tories 331 parlamentsledamöter har vunnit majoritet i sin egen valkrets. Det är en tydlig och enkel modell, som vare sig är bättre eller sämre än den modell med proportionella val som Sverige och flera andra länder använder.

Det brittiska valsystemet är inte alls annorlunda. Det skiljer sig från det svenska, men påståendet att det brittiska systemet avviker och att vårt system skulle vara någon slags norm är direkt okunnigt. Hur valsystemen kommit till bygger i hög grad på tradition och kultur, och att påstå att ett byte från majoritetsval till proportionellt valsystem skulle "öka demokratin" är inget annat än ett missförstånd.

UKIP, för att ta ett exempel, fick röster av ungefär var åttonde väljare. Men bara i ett enda valdistrikt lyckades en enskild kandidat för detta parti överyga så pass många väljare om sin förträfflighet att han blev vald.

Därmed har det proportionella valsystemet om inte annat en viktig fördel. Varje kandidat är personligt ansvarig för sitt politiska agerande genemot sina väljare i den egna valkretsen. Det tål att fundera på.

Inga kommentarer: