29 augusti 2009

Sjukresor och färdtjänst

UNT noterar idag de nya regler som gäller för sjukresor. De reglerna har tagits fram för att ge rättvisa villkor för alla som behöver resa för att få vård, oavsett var man bor och vilket vårdbehov man har. Sett mot den bakgrunden är reglerna som helhet bra. Hur de sedan kan uppfattas efter en tidningsartikel är en annan sak.

Vad som är betydligt knepigare, och mer beklagligt, är att vi under denna mandatperiod inte har lyckats samordna landstingets sjukresor med den kommunala färdtjänsten. Villkoren för dessa olika typer av samhällsbetalda resor skiljer sig en del, men det vore väldigt angeläget att hitta en ordning för att samordna dem.

Faktum är att samordning av sjukresor och färdtjänst var ett gemensamt vallöfte från Alliansen i landstinget och länets kommuner i valrörelsen 2006 - och ett av få vallöften som vi inte helt har lyckats infria. Att Uppsala kommun nu noterar de problem som följer av att sjukresor och färdtjänst inte är samordnade är mycket bra. Det öppnar för att vi ändå ska kunna hitta en gemensam lösning i framtiden.

Föregångslandet Sverige

Vi moderater har som bekant skaffat oss en ny slogan, och - i vanlig ordning - en mycket bra sådan. Nu gäller det bara att leva upp till den. Det finns nämligen, inte minst utifrån statsministerns tal, goda skäl att fundera över innebörden i både själva begreppet föregångsland och statsministerns tal vid partistämmans öppnande.

Det gäller nämligen också att se till så att hela Sverige blir ett föäregångsland, och att vi hittar en politik som skapar förutsättningar för tillväxt och utveckling i hela vårt land. Detta är dessutom något som måste ske på samma sätt som mycket av de senaste årens förnyelsearbete handlar om. Det är ingen lösning att kopiera gamla, dåliga, socialdemokratiska lösningar - det gäller att hitta nya utmaningar på problem som är gamla och välkända helt enkelt därför att inga hållbara lösningar tidigare har presenterats.

Utmaningarna är både sociala, demografiska och praktiska. Givetvis kommer vi moderater att kunna anta dessa utmaningar på ett konstruktivt sätt, men det kräver verkligen krafttag, nytänkande och insikt om de problem som behöver lösas. Den pågående partistämman är ett bra avstamp för det arbetet.

27 augusti 2009

Läkare - ett bristyrke

Gårdagens reportage i Uppdrag Granskning har väckt berättigade reaktioner. Frågan är vad som är mest upprörande; att enskilda läkare kan debitera miljonbelopp eller att patienter tvingas vänta och till och med dö i väntan på att får träffa en doktor. För egen del lutar jag åt det senare.

Det kan vara på sin plats att gå till botten med orsaken, för den är ganska enkel. Det finns helt enkelt för få läkare, och då inte minst allmänläkare och psykiatriker. Och vad är då orsaken till att antalet läkare är för få? Jo helt enkelt att det inte utbildas tillräckligt många! När stora pensionsavgångar dessutom väntar under de närmaste åren, så blir det ännu mer uppenbart att något måste göras för att komma tillrätta med bristen på läkare.

Under den moderata partistämman kommer jag därför att ställa krav på att antalet utbildningsplatser för läkare utökas. Det är en nödvändig lösning på det problem som Uppdrag Granskning uppmärksammar - men också helt avgörande för att förbättra kvalitén i svensk sjukvård. Det är nu dags att göra något åt de allvarliga problemen i svensk välfärd.

24 augusti 2009

Smådriftsfördelar

Sveriges Radio rapporterar idag om att allt fler mejerier startas runt om i landet. Ofta är det bönder som själva tar tag i ett förädlingssteg för att få bättre lönsamhet.

Det är en oerhört intressant utveckling. Större är inte alltid bättre, utan kan tvärtom leda till sämre effektivitet och sämre lönsamhet. Stora organisationer må ha skalfördelar, men risken för byråkrati ökar också. Det finns därför goda skäl för varje organisation att nogra pröva effektiviteten i den verksamhet som bedrivs. Det gäller inom privata företag såväl som i offentlig verksamhet.

I vissa fall är storlek helt avgörande för att nå tillräcklig styrka och konkurrenskraft. I andra fall, inte minst i det offentliga, är jakten på större och större enheter en riskfaktor. Det offentliga och dess verksamhet ska organiseras utifrån medborgarnas bästa - samtidigt som effektivt nyttjande av skattemedel också är en förutsättning.

Det är bara att önska alla nystartade mejerier lycka till i hård konkurrens. Förhoppningsvis kan vi som är verksamma i den politiskt styrda delen av samhällsmaskineriet lära både det ena och det andra av utvecklingen.

23 augusti 2009

Bråkmakarna

Svenska Dagbladet berättar att de boende i Rosengård kastade ut de inkräktande bråkmakarna. Bra. Mycket mer behöver egentligen inte sägas.

Men bakom gårdagens händelser finns något mer, inte minst i det efterspel som också skildras. Det blir nu uppenbart vad ganska många av oss länge sett och varnat för, nämligen att krafterna till vänster (ja, och i detta fall hör terrorismen uppenbart hemma till vänster) inte alls är intresserade av Rosengårdsbornas väl och ve, utan av att få genomslag för sin politiska uppfattning. Den politiska uppfattningen uttrycks, som synes, bäst genom bensinbomber och gatstenas, precis som den gjort i oräkneliga kravaller i mer än hundra år nu.

Någon medkänsla eller omtanke finns icke i denna politiska hållning, däremot en bergfast övertygelse om att man har rätt - och därmed rätt att ta till vilka politiska medel som helst för att få sin vilja fram, även rent våld.

Samtidigt noterar vi hur vänstern - ja, vänstern - i Venezuela med olika metoder försöeker begränsa demokratin i sin del av världen. Mellan Rosengård och Caracas går därmed en spikrak, och blodröd, linje. Hur det brukar sluta är också både välkänt och dokumenterat.

Som av en händelse firar vi just nu också tjugoårsminnet av den "paneuropeiska picknick" som gjorde slut på...ja, just det. Som gjorde slut på årtionden av kommunistiskt förtryck i Central- och Östeuropa. Ett förtryck som en gång inleddes med att arbetare och bönder i Ryssland skulle "frigöras" med Marx, Lenins och Stalins metoder.

08 augusti 2009

Ett parti dominerat av män

Igår lyfte Svenska Dagbladet, mycket förtjänstfullt, fram männens dominans i moderaterna. Idag skriver Hillevi Engström och Mats Johansson, moderata riksdagsledamöter, lika förtjänstfullt i frågan. Vårt parti har ett problem som går längre än att handla om fördelning av tunga förtroendeposter. Engström och Johansson blir dock lite grunda i sin analys, när de pekar ut kommunerna som det stora bristområdet.

Det ser nämligen rätt olika ut, vilket inte heller framgick av artikeln i fredagens SvD. I Uppsala län finns elva moderata med förtroende uppdrag på hel- eller deltid, det vill säga riksdagsledamöter, landstings- och kommunalråd. Fem av dem är kvinnor. Det är, som sagt, bara det att enbart statistik hotar att skymma det viktiga. Vi är ett part med ett i grunden ganska manligt perspektiv. Det gör oss till ett halvt parti i många avseenden.

Den kulturella omvandling av partiet som nya moderaterna innebar har tyvärr inte nått fram till en förändring av detta. Vi är fortfarande ett parti av män, med manligt dominerade frågor i förgrunden. Risken är därmed också uppenbar att även ett jämställdhetsarbete faktiskt blir på männens villkor. Samtidigt innebär ju denna mansdominans - som alltså är ett obestridligt faktum - att vi män faktiskt måste ta ett ansvar, och ett större ansvar än i dag, för att komma till rätta med situationen.

För egen del tycker jag att jag lyckats bra i min avsikt att rekrytera kvinnor i vissa anseenden, men sämre i andra. En rad ledande befattningshavare i landstinget, som jag personligen haft ansvar för rekryteringen av, är kvinnor - för att ta ett exempel. Jag tror också att vi män måste bli bättre på att se, lyfta fram och driva på kvinnor. Vi måste se möjligheter i kvinnors karriärsträvanden - inte hot och faror. Det vi allt för länge gjort är nämligen just att se möjligheter i män som söker karriärpositioner - men svårigheter, hot och risker i kvinnor som gör samma sak.

Jag tänker nu inte, som jag gjorde i våras i ett blogg inlägg på den internationella kvinnodagen, räkna upp och lyfta fram alla förtjänstfulkla kvinnor som jag har förmånen att arbeta tillsammans med. Däremot tänker jag ge två löften. I det kommande arbetet med nomineringar till riksdag, landsting och kommuner tänker jag arbeta aktivt för fler kvinnor på ledande postioner i partiet. Om jag får fortsatt förtroende som politisk ledare för moderaterna i vårt landsting kommer jag dessutom att arbeta aktivt för att lyfta fram fler kvinnor i ledande roller även i det sammanhanget. Det tror jag nämligen är nödvändigt om vårt parti ska fortsätta att förnyas och utvecklas.

07 augusti 2009

Kvalitet, kvalitet, kvalitet!

Dagens stora lokala nyhet är givetvis konkursen i Doctrinagymnasiet. Jag hör till dem som tycker det är bra! Det kräver givetvis en förklaring.

All verksamhet som finansieras med skattemedel måste hålla hög kvalitet. Så är definitivt inte fallet; snarare finns det gott om skattefinansierad verksamhet som helt enkelt inte håller måttet. Doctrinagymnasiet är, definitionsmässigt, ett exempel på detta. Mer beklagligt är att även verksamhet som bedrivs i så kallad egen regi har kvalitetsbrister som ofrånkomligen skulle leda till konkurs om det inte fanns skattemedel i bakgrunden.

Däremot är det angeläget att konkursen inte blir en katastrof för eleverna. I stället måste - måste - vi ha ett skolväsen som ger möjlighet för elever att hitta andra utbildningsplatser om en skola lägger ner, går i konkurs eller av andra skäl inte kan fullgöra sina skyldigheter. Annorlunda uttryckt är det viktigt att det offentliga, som finansiär av skola, vård och omsorg, ser till att säkerställa kvalitet i stället för att själv bedriva verksamhet mer eller mindre i konkurens med andra - privata - aktörer.

Behovet av kvalitetskontroll i skattefinansierad verksamhet är uppenbart och borde vara det offentligas, läs politikens, viktigaste uppgift. Men det som står i fokus är i stället den i egen regi bedrivna verksamheten - och att kontrollera sig själv är som sagt inte det enklaste. Inte minst inom hälso- och sjukvården är detta ett uppenbart bekymmer.

Jag förutsätter att skolpolitikerna i Uppsala kommun ser till att alla gymnasieelever får en gymnasieutbildning med hösta möjliga kvalitet. Det är nämligen en viktigare uppgift än att driva skolor i egen regi.