29 november 2013

Ingen ska behöva bli ledsen eller kränkt i en vårdsituation

Under några år med början 2007 deltog landstinget i en TV-serie om det dagliga livet på Akademiska sjukhuset. Motivet var att beskriva sjukhusets verksamhet för medborgarna. En självklarhet var redan från början att säkerställa höga krav på patienters och andra medverkandes integritet.

Våren 2011 riktade JO kritik mot landstinget. Landstinget tog omedelbart till sig av kritiken och beklagade djupt de fel som förekommit. Landstingets deltagande i TV-serien hade då redan upphört. En ursäkt framfördes också i december 2007 till de anhöriga i det fall som har uppmärksammats på senare tid. Vi som är politiskt ansvariga idag har självklart samma uppfattning.

Landstinget, och därmed också Akademiska sjukhuset, har sedan dess skärpt reglerna för filmning och fotografering. Gällande regler säger idag att även om medgivande har inhämtats får fotografering eller filmning aldrig ske på sätt som kan innebära att patientsekretessen äventyras eller på sätt att någons personliga integritet kränks.

Vi som har det politiska ansvaret för verksamheten i landstinget har alltså noggrant sett över regelverk och riktlinjer för att undvika att någon patient kan kränkas i en vårdsituation. Vi kommer att fortsätta arbetet med att stärka patientens rättigheter och minimera risken för kränkning eller brister i bemötande. Patienter och anhöriga ska aldrig behöva tveka om att de är trygga i vården.

Utöver detta finns också ett antal frågor och svar på landstingets hemsida.

18 november 2013

När det blir fel

Läser idag i UNT om människor som inte har blvit rätt behandlade i vården. de är inte ensamma om sin upplevelse. Sjukvård är en verksamhet som trots all medicinsk utveckling, och trots all teknik, ibland går galet. Den perfekta, felfria sjukvården har aldrig funnits och kommer alltid att finnas. Dessvärre.

Däremot blir sjukvården hela tiden allt bättre. Sjukdomar som för en generation sedan ledde till döden kan idag botas. De flesta som får cancer blir friska efter behandling. Det rent medicinska i vården har alltså blivit bättre. Huvuddelen av de klagomål som kommer till sjukvården handlar om annat än medicinsk felbehandling. Det som oftast får klagomål handlar om hur man blir bemött, hur man som patient får vara delaktig i den egna behandlingen, och sist men inte minst att man helt enkelt inte får några besked.

Jag tror det är viktigt att dela upp de problem som berör vårdens kvalitet i två delar. Det ena är rena bristen i kvalitet och patientsäkerhet. Det andra är allt som rör bemötande, tillgänglighet och delaktighet för patienten. Däremot ska man inte glömma bort att det ena påverkar det andra. En patient som får ett dåligt bemötande löper också risk att råka ut för medicinska felnbehandlingar. Just därför är det viktigt att vården utgår från patienten och patientens behov.

I själva verket är det bakgrunden till många av de reformer som Alliansen har sjösatt under senare år. De har också haft effekt. För sju år sedan var det primärvården som drabbades av de flesta klagomålen. Idag är upplevelsen av hur primärvården fungerar en helt annan. Det finns många orsaker till vändningen, men en av de viktigaste är att man som patient kan välja sin vårdcentral.

En annan reform som har samma syfte är att kunna läsa den egna journalen på nätet. Många tror att bekgrunden är att bryta ny mark rent tekniskt - men motivet för reformen är helt enkelt att som patient kunna vara informerad i mötet med vården. Jag är övertygad om att den reformen också kommer att leda till att människor känner att delaktighet och bemötande blir bättre. Vi ser också redan en förståelse bland läkare för att reformen behöver påverka arbetssättet och synen på förhållandet till patienten. Det är mycket bra.

Sist men inte minst ser vi en trend som är en av de viktigaste: människor vågar klaga på vården. Fler och fler framför faktiskt sina negativa synpunkter. det gör att klagomål kan tas på allvar och användas för att göra vården ännu bättre. Det finns ingen anledning att inte framföra negativa synpunkter om man inte får det bemötande man tycker sig ha rätt att kräva.

Sverige har en sjukvård som rent medicinskt hör till världens bästa, men vi har mycket kvar att göra när det gäller hur man som patient blir sedd, behandlad och bemött. I Alliansen kommer vi att jobba vidare med dessa frågor. Men även efter sju år är det mycket kvar att göra. Vi har all anledning att vara självkristiska - och alla skäl i världen att anstränga oss ännu mer.

16 november 2013

Fortsatt förnyelse

Under några kvällar under veckan som gick har vi haft utbildning för våra kandidater i Uppsala län. Jag har haft nöjet att tillsammans med min kollega Nina Lagh berätta om det vi gjort i landstinget under de sju år som vi varit i majoritet. Det är roligt, för vi har många reformer att berätta om, men det ger också anledning till eftertanke.

Val vinns inte på det man gjort, utan på det man vill göra. Dessutom vinns val på skillnader mellan olika politiska alternativ.

Mycket som hänt i landstinget sedan 2006 har gjort vården bättre. Men det ska inte tolkas som att vi när mätta och nöjda med de två mandatperioder som Alliansen har styrt.

Parollen "det är bra som det är" är inte en vinnare i nästa val. Arbetet måste fortsätta med att förnya landstinget och förändra synen på många centrala frågor i vården och kollektivtrafiken. Allting är inte bra idag, men det blir inte bättre genom att vi gör som vi tidigare har gjort. Olika valfrihetsreformer är ett exempel, möjligheten att läsa den egna journalen på nätet är ett annat.

Människor får fortfarande vänta för länge på vård, särskilt i specialistvården. Vi kan inte vara nöjda förrän vårdköerna är borta.

Landstinget får många klagomål på delaktighet och bemötande. Det är en viktig signal, som vi som har politiskt ansvar måste ta på allvar. Att människor inte upplever att vården möter dem på rätt sätt är oacceptabelt, om vi ska kvar förtroendet för den svenska sjukvårdsmodellen.

Att buss- och tågtrafiken har blivit bättre betyder inte att den ännu är tillräckligt bra. Biljettsystemet är krångligt och ett hinder för att fler ska välja buss och tåg. Det måste vara bekvämare och smidigare att välja bussen eller tåget framför bilen.

Vi har mycket kvar att göra. Fram till valet i september ska vi berätta mer om det. Sedan ska vi med väljarnas förtroende i ryggen fortsätta förnyelsen. Det gjorde vi 2006 och 2010, och det ska vi göra igen.

14 november 2013

Steg för steg

Sedan Alliansen fick väljarna förtroende i valet 2006 så har landstinget haft överskott på totalt 900 miljoner kronor. Soliditieten (den långsiktiga förmågan att betala skulder) och det egna kapitalet har ökat kraftigt. Samtidigt har vårt landsting investerat mer än någonsin. Bland annat har ett helt nytt hus byggts för psykiatrin.

Den förbättrade ekonomin har lett till att landstinget nu har börjat göra avsättningar för att kunna möta framtida pensionsåtaganden utan att tvingas låna eller höja skatten. Dessutom har anslaget till hälso- och sjukvård och till kollektivtrafik ökat. Vårt landsting satsar idag mer än någonsin på dessa kärnområden.

Vän av ordning undrar förstås hur detta går ihop. Hur kan ett landsting både satsa mer på vård och kollektivtrafik och samtidigt förbättra sin ekonomiska ställning?

Svaret är egentligen ganska enkelt. Beslutsprocesser och styrning har stramats upp ordentligt. Som exempel ges numera inga extra anslag direkt till förvaltningar som redovisar underskott. Varje vksamhet får arbeta mot den budget och det uppdrag som ges inför varje verksamhetsår. Därefter stäms resultatet av efter årets slut, i det årliga bokslutet. Det har förbättrat budgetdisciplinen och minskat förvaltningarnas underskott.

Inte nog med det. Personalen är friskare. Sjukskrivningarna har nära nog halverats, från drygt 8 procent till ungefär 4,6. Vårt landsting har också mycket låga kostnader för inhyrd personal. Styrningen av byggprojekt har blivit dramatiskt bättre. Som exempel byggdes Psykiatrins Hus billigare än budget. Om man tar med ett antal extra projekt som genomfördes i samband med huvudprojektet, så blev huset faktiskt 64 miljoner billigare än budget.

Stramare regler och bättre uppföljning, med andra ord. Nu kommer Alliansen att gå vidare med att strama upp landstingets processer. På den senaste landstingsstyrelsen fattades beslut om att införa ett ledningssystem för hela verksamheten, just för att förbättra och samordning ledningen ytterligare.

Ordning och reda är ett begrepp som då och då florerar i debatten om landstingets verksamhet. Min enda kommentar till dem som gillar att prata om "ordning och reda" är att vi i Alliansen inte snackar så mycket. Vi levererar.

Ärna

Idag kommenterar i stort sett alla lokala politiker regeringens beslut om civilt flyg på Ärna. För egen del har jag ingen uppfattning om förutsättningarna för kommersiellt civilflyg, men jag har många gånger tryckt på hur viktigt det är att säkerställa förutsättningar för den verksamhet landstinget bedriver.

Därför är framtiden för Ärna viktig för landstinget. Det gäller oavsett vem som driver flygplatsen och vilken verksamhet som bedrivs i övrigt. Ärna är ett viktigt nav för svensk luftburen ambulanssjukvård  och därmed för Akademiska sjukhuset. Därför är jag angelägen om att landstinget kan fortsätta den verksamhet som bedrivs idag.

Med beskedet från regeringen i ryggen kan vi arbeta vidare med att stärka samarbetet i landet kring den luftburna ambulanssjukvården. Det kommer att betyda mycket för vården utveckling - och väldigt mycket för Uppsala, för landstinget och för Akademiska sjukhuset.

12 november 2013

Frisk vård

2003 var sjukfrånvaron i vårt landsting hisnande 8,57 procent. Idag har sjukfrånvaron sjunkit till ungefär 4,5 procent. Det är nästan en halvering. Mycket av förbättringen har skett sedan Alliansen tog över 2006. Skälet är ett målmedvetet arbete med arbetsmiljö och arbetsvillkor.

En del av detta arbete är reglerat i kollektivavtal med medarbetarnas fackliga organisationer. Arbetsgivaren betalar in premier för våra anställdas sjukförsäkringsskydd. Då ligger det i arbetsgivarens intresse att ha en god arbetsmiljö, så att kostnaden för försäkringen blir så låg som möjligt. Det är ingen principiell skillnad mellan att ge medarbetarna en god arbetsmiljö och att sköta om sin bil eller sin bostad för att hålla ned försäkringskostnaden. Men det är förstås viktigare att vårda våra anställda än att sköta om bilar och hus.

Så tycker inte Sören Bergqvist (V), som var personallandstingsråd på den gamla onda tiden, när arbetsmiljön (och andra orsaker) gjorde att våra anställda var nästan dubbelt så sjuka som idag. Han tycker att de återbetalda premierna ska gå till någon form av "personalbefrämjande insatser".

Det är oklart vad Bergqvist menar. Det "personalbefrämjande" som han i ansvarig ställning sysslade med, ledde ju till hisnande höga sjukskrivningstal och således till en sämre arbetsmiljö än idag. Därmed kan Bergqvists utspel förpassas till vad det verkligen är: ett politiskt trick för att knipa poäng på en av de viktigaste frågor som vi i landstinget har att syssla med, nämligen en god personalpolitik.

Bättre arbetsmiljö och friskare medarbetare har lagt grunden för en lägre premier för arbetsmarknadsförsäkringarna. Dessa kan nu användas till rätt saker: att ge invånarna i länet en bättre vård och kollektivtrafik. En god arbetsgivare ska landstinget vara genom bra arbetsvillkor  och bättre arbetsmiljö. Arbetsmarknadsförsäkringen är inte till för att plocka politiska poäng utan ett led i en långsiktig arbetsgivarpolitik som ska leda till friskare medarbetare.

Förändring

Innebär ändrade arbetssätt med automatik att saker och ting blir sämre? Det är en berättigad fråga. När verksamhet förändras, till exempel i vården, så är det viktigt att förklara vad förändringen går ut på och vad den ska leda till.

Det tycker jag att Åsa Hagberg, divisionschef för psykiatridivisionen på Akademiska sjukhuset, gör på ett utmärkt sätt i dagens UNT.

Ett vanligt och väldigt enkelt sätt att beskriva förändring i sjukvården är att tala om att "vårdplatser bantas bort". Det låter ju alltid som en dramtisk medskärning - och vi vet ju alla hur ont det är om vårdplatser.

Eller...?

I själva verket ska vi i regel vara ganska tacksamma för det som förändringen innebär. Den bästa vården ges inte alltid på en fast vårdplats, utan allt mer av sjukvården, inklusive psykiatrin, ges numera i så kallad öppen vård. Det innebär att man kan få den vård man behöver utan att för den skull bli inlagd på ett sjukhus med allt vad det innebär.

Vi blir allt fler äldre. Det leder till att vi också behöver tänka annorlunda på hur vården organiseras och utformas. Nya mediciner och andra behandlingsmetoder påverkar också. Den utvecklingen har pågått i årtionden, och den har lett till att vi i Sveirge har en sjukvård som håller en mycket hög standard, när vi jämför oss med andra länder. Det som för ett årtionde sedan innebar inläggning på sjukhus, till mycket höga kostnader utan att vården för den skull var bättre, kan idag göras bättre genom att patienten kommer till en mottagning eller får hembesök av läkare eller annan vårdpersonal.

Det är, som sagt, enkelt att beskriva ett minskat antal vårdplatser som en "neddragning". I själva verket ökar resurserna till äldrepsykiatrin, och nya arbetssätt gör att verksamheten kan nå fler. Det kan jag av egen erfarenhet konstatera är en bra utveckling, för äldres psykiska hälsa är en av de viktigaste frågorna på vårdens agenda. Det gäller vid demens - men också för andra äldre som i mogen ålder möter nya existensiella frågor.

Låt oss därför hoppas att vården av de äldre, och alldeles särskilt äldrepsykiatrin, ska bli föremål för en fortsatt god utveckling där moderna metoder, vårdförmer och behandlignar kan användas fullt ut.

06 november 2013

En dag om cancervård

Idag har jag ägnat hela dagen åt att diskutera cancervården på regional och nationell nivå. Företrädare för landsting och sjukvårdsregioner i hela Sverige har mötts för att diskutera både problem och framgångsfaktorer i cancervården. Det vi som har deltagit kan konstatera är att mycket är bra, men också att väldigt mycket kan bli ännu bättre.

Var tredje svensk kommer under sin livstid att få en cancerdiagnos. Det är långt fler än för några decennier sedan - men en orsak till att det är så, är att väldigt många idag också överlever sjukdomar och tillstånd som för en generation ledde till döden. Svensk sjukvård klarar helt enkelt att bota betydligt fler än tidigare.

Trots att fler än någonsin överlever, är beskedet att man fått cancer oerhört traumatiskt för de allra flesta. Därför är bemötandet, hur man får beskedet, och stödet under sjukdomen ytterst avgörande.

Tillsammans kan vi som arbetar i svensk sjukvård göra mer för att cancervården ska bli ännu bättre. Jag har fått intressanta idéer om vård, behandling, forskning och samarbete med hem för att arbeta vidare med i vårt eget landsting.

05 november 2013

Trångt

Idag uppmärksammar både UNT och Radio Uppland att det är trångt på Akademiska sjukhusets akutmottagning. Det har vi i Alliansen också gjort.

Därför har hälso- och sjukvårdsstyrelsen fattat beslut om att inrätta 26 mellanvårdspplatser, som skapas just för att lasta av akutmottagningen och sjukhusets medicinavdelningar trycket från framför allt äldre patienter.

Det pågår också rekrytering av sjuksköterskor för att kunna bemanna de avdelningar som hållits stängda på grund av personabrist.

04 november 2013

Kvalitet och siffertrix

Hur står det egentligen till med välfärden? Frågan är berättigad eftersom det i debatten ofta förekommer påståenden om att kvalitén skull sjunka och att det skulle leda till att människors förtroende för välfärden, och i landstingens fall för sjukvården, skulle vara sjunkande. Idag är det till exempel Stefan Löfvén och Magdalena Andersson som i SvD talar om "larmrapporter om välfärden". Likaså försöker Vivianne Macdisi i UNT svartmåla bröstcancervården i vårt landsting.

Sanningen är att kvalitén på hälso- och sjukvården, i Sverige och framför allt i vårt län, är mycket god. Faktum är också att kvalitén i många fall är högre idag än den var  då Alliansen fick väljarnas förtroende.

Ett mått på bröstcancervårdens kvalitet är hur många som lever fem år efter att de fått en diagnos. För sex år sedan var siffran 88,2 procent. Idag är den siffran 91,9. Fler överlever alltså bröstcancer efter sju år med Alliansen. Då ska man dessutom ha i bakhuvudet att Sverige i en internationell jämförelse ligger mycket bra till.

Ett annat intressant område är hjärt-/kärlsjukdomar. Andelen patienter som vårdas på strokeenhet har sedan 2006 ökat från ungefär 80 till drygt 90 procent, en ökning med hela tio procentenheter.

En annan intressant siffra handlar om förtroendet för vården på sjukhus och vårdcentraler. även där kan vi se ett ökat förtroende för den vård som bedrivs idag jämfört med innan Alliansen fick väljarnas förtroende. 2006 hade 71, 3 procent stort eller mycket stort förtroende för den vård de fick på länets sjukhus. Vid den senaste mätningen visade motsvarande siffra 76 procent.

Att, som Löfvén och Andersson gör, med svepande påståenden tala om "larmrapporter" saknar alltså fog om man ser till vårdens kvalitet. Sedan råder det inget tvivel om att det finns saker som behöver förbättras i välfärden. En av de viktigaste är att skapa bättre arbetsmiljö och arbetsvillkor för våra anställda. det är också något som vi arbetar med.

Det finns mycket som kan bli bättre i hälso- och sjukvården i Sverige och i vårt län. Men att försöka knipa poäng i den politiska debatten med att använda uttryck som "larmrapporter", det är att svartmål aen verksamhet som sannerligen förtjänar bättre.