05 september 2016

Ekonomisk demokrati

Debatten om vinster i välfärden börjar allt mer likna en ideologisk strid som många av oss känner igen. Jag tänker på debatten om införande av löntagarfonder under 70- och 80-talen. Den gången slutade allt väl tack vare en bred folklig uppslutning för en av demokratins och rättsstatens viktigaste institutioner: det fria företagandet.

En av de frågor som då diskuterades flitigast var det minst sagt Orwell-inspirerade begreppet "ekonomisk demokrati". Fonderna sades vara steget som ledde till den ultimata demokratiseringen av samhället, eftersom också ägandet skulle spridas på samma sätt som det politiska inflytandet spriddes genom införande av allmän rösträtt.

Det är bara det att resonemanget fungerar exakt som den orwellska förebilden. För demokrati handlar inte bara om allmän rösträtt, utan också om andra institutioner i samhället som är en förutsättning för att rösträtten ska vara meningsfull.

Ett samhälle blir inte fritt, bara för att man kan gå till valurnan vart fjärde år. Det räcker inte ens med olika alternativ att rösta på. det behövs också en fri åsiktsbildning och ett samhällsliv som ger medborgarna utrymme att göra egna ställningstaganden. Därför räcker det inte ens med yttrandefrihet, utan det behövs ytterligare medborgerliga fri- och rättigheter som säkerställer att demokratin inte bara är en form för att utöva rösträtt.

En sådan förutsättning är äganderätten, som också blev den fråga som avgjorde den ideologiska striden om löntagarfonderna. Om vi inte själva kan fatta egna beslut om hur vi använder frukterna av vårt arbete, så finns det verkligen goda skäl att fråga sig om samhället är fritt. Därför måste äganderätten - och därmed det fria företagandet - alltid värnas som en del av en fungerande, fri och öppen demokrati.

Förespråkarna för vinstbegränsning, och för löntagarfonder, vet naturligtvis om detta. Det är därför de lindar in sina argument i precis allt de kan hitta för att undvika en debatt om äganderätt och ekonomisk frihet.

Äganderätten, och rätten att förfoga över frukterna av sitt arbete, är en lika omistlig del av ett fritt och öppet samhälle som yttrandefriheten och den allmänna rösträtten. Kom ihåg det nästa gång någon som kallar sig demokrat påstår något annat.

Politisk demokrati förutsätter rösträtt, men också yttrandefrihet och fri åsiktsbildning. Ekonomisk demokrati förutsätter äganderätt, men också rätten att verkligen förfoga över sin egendom, att fritt sluta avtal och att disponera resultatet av sitt arbete. Det är värt att tänka på i debatten om "vinster i välfärden".