27 februari 2014

Skillnader som avgör

Idag ska jag skriva om skillnader i politiken. Då tänker jag inte på avståndet mellan partierna i opinionsmätningar, utan om de olika alternativ som finns i politiken.

Det är ofta lätt att få intrycket att skillnaderna i många frågor är himmelsvida mellan olika partier och grupperingar. Så är det oftast inte. Det finns till exempel inga större politiska skiljelinjer när det gäller frågor som rör kvalitet eller finansiering i välfärden. Alla partier utom Vänsterpartiet hade till exempel exakt lika mycket pengar att hantera i landstingets senaste plan och budget för kommande år. Det är ibland svårt att tro, när man lyssnar till de olika partiernas retorik.

Kollektivtrafiken är en annan sådan fråga. Det skiljer ganska lite i synen på hur trafiken ska utvecklas och bedrivas. Att debatten ibland ändå blir intensiv kan bero på att vi som är politiskt aktiva vet hur viktig frågan är - och vill profilera oss därefter.

Alltså: det gäller som väljare att ge akt på vilka frågor det är som faktiskt skiljer mellan partierna inför det val som väntar. Det är liksom viktigare och mer avgörande än en diskussion om i vilka frågor partierna helt enkelt är sams och överens.

En sådan fråga gäller valfriheten i vården. En röst på något av partierna i Alliansen (helst moderaterna, förstås) är alltid en garanti för större valfrihet och mer mångfald. Vissa a.v de rödgröna partierna försöker ibland framstå som valfrihetens värnare, men när man tittar på hur de agerat och röstat, så har de alltid röstat emot.

Frågan om valfrihet och mångfald i välfärden är kanske den viktigaste skiljelinjen mellan partierna i landstingspolitiken - och det är en fråga som dessutom har betydelse för vårdens kvalitet och innehåll. Vi började med att reformera primärvården efter Alliansens valseger 2006, och vi ser nu skillnaden mellan nu och då. Arbetet med att öppna vården för ökad valfrihet har fortsatt under två mandatperioder, och i höstens val söker vi mandat för att fortsätta den goda utveckling vi sett. Men det är inte vi som bestämmer om det även i fortsättningen blir möjligt att välja vårdcentral, barnmorska eller specialistläkare. Det gör du som väljare, i valet i september.

I politiken finns inga kvalitetsgarantier eller varudeklarationer. Därför gäller det för dig som väljare att lyssna, ställa kritiska frågor om vad vi gjort och vill göra - och granska de politiska alternativen. Du är alltid välkommen att kontakta mig eller någon av mina kollegor om du cill veta mer om hur vi faktiskt har agerat i olika frågor.

13 februari 2014

Utmaningar

Börjar dagen med att bläddra i senaste numret av Dagens Samhälle, som är kommun- och landstingssektorns branschtidning. Idag innehåller den bland annat ett intressant reportage om en undersökning som presenterades i veckan, men refererats ganska lite i media. Den visar svart på vitt att välfärden får mer resurer än någonsin, det vill säga att det läggs mer penar idag än får åtta år sedan på skola, vård och omsrog - även om man tar hänsyn till inflation och befolkningsutveckling. det är viktigt att komma ihåg när myter om att "något håller på att gå sönder" sprids i debatten.

Tidningen berättar också om vilka landsting som varit framgångrika när det gäller att ha egen anställd personal i stället för att behöva hyra in anställda för att klara vakanser. Läget när det gäller brist på personal är svårt i hela landet - men Uppsala län är på en glädjande fjärdeplats. Det betyder absolut inte att faran är över när det gäller att rekrytera och behålla personal - men det ser trots allt bättre ut än på många andra håll i landet.

De problem vi ser med brist på personal i viktiga yrkesgrupper måste lösas med långsiktiga åtgärder. Antalet utbildningspplatser måste öka snarast, och en dialog förs om detta med Uppsala universitet. Så sent som i måndags träffade jag de ansvariga på universitetet för att tala om dessa frågor. Det behövs också krafttag för att göra yrken inom vård och omsorg mer lockande för dem som funderar på sin framtid. Här har Sveriges Kommuner och landsting gjort satsningen Sveriges viktigaste jobb för att lyfta fram fördelar och möjligheter med vård- och omsorgsyrken.

Här ligger två av välfärdens viktigaste utmaningar. Vi måste se till så att vi har råd att fortsätta att göra satsningar på välfärden, bland annat för att kunna betala löner som gör sektorn attraktiv som arbetsgivare. Vi måste också se till så att fler söker utbildningar och yrken i vården, så att vi får bukt med en djup och långvarig bristsituation. Vi jobbar på det.

12 februari 2014

Det går bra för Uppsala län

Gläds idag åt nyheten att Uppsala universitet blir nod i en stor europeisk satsning på att hitta nya antibiotika. Det är en viktig nyhet på flera sätt.

Det är bra för sjukvården. Allt fler bakterier blir motståndskraftriga emot antibiotika. det är mycket allvarligt och påverkar sjukvården mer än vi tror. Om vi inte har kvar möjligheten att bekämpa infektioner, så blir många ganska rutinmässiga åtgärder i sjukvården omöjliga. GVården är helt enkelt beroende av att nya antibiotika kan forskas fram.

Det är bra för Uppsala unifversitet, och därmed för Akademiska sjukhuset. Tilldelningen visar ett förtroende för ett lärosäte som är ledand einite minst inom medicinsk forskning. Det stärker universitetes ställning och visar att vi kan vara stolta över ett lärosäte i världsklass. Samverkan mellan landstinget och Uppsala universitet är en självklar del i detta.

Det är bra för Uppsala, och för hela vårt län. En stark förskningsmilljö drar till sig externa forskningsmedel, och höjer därmed attraktionskraften. Det ska vi givetvis glädjas åt och arbeta hårt med att behålla och stärka.

Det går bra för Uppsala län, och det är roligt att kunna glädjas åt goda nyheter.

11 februari 2014

Möte med Uppsalas näringsliv



Foto: Henrik Lundström
Idag har jag hälsat på 3H Biomedical (på bilden tillsammans med deras VD Mallen Huang) och diskuterat en viktig fråga för länets utveckling: hur kan vi göra så att Akademiska sjukhuset blir en ännu viktigare aktör för att stärka life science och näringsliv? Det blev ett intressant samtal med Mallen och hennes kollegor om vad som görs idag och vad som kan bli bättre.
 
Uppsala har ett starkt näingsliv och en dynamisk life science-sektor. Vi som på olika sätt har ansvar för och samverkar med näringslivet måste hela tiden fundera över hur vi kan utveckla vårt samarbete. Besöket hos 3H Biomedical gav flera nya och intressanta infallsvinklar. Det är lätt att vi som är verksamma i det offentliga ser lite för snävt på den egan verksamheten och missar att erbjuda möjligheter som bidrar till näringslivets utveckling. Konsekvensen blir i värsta fall fölrlorade arbetstillfällen - och minskade skatteintäkter.
 
Vi resonerade också kring hur Innovation Akademiska kan utvecklas och hur vi tillsammans med andra aktörer kan flytta fram Uppsalas positioner. Jag hade stort utbyte av vårt samtal och hoppas att utbytet var ömsesidigt. Det är möten som det vi hade idag som leder till att Uppsala län växer och utvecklas.
 


10 februari 2014

Alliansen gör det bättre

Idag har landstingets hälso- och sjukvårdsstyrelse haft sammanträde. Det var ett nöje att få höra vad som klarats av under dagen.


- Två nya vårdval, öron/näsa/hals och ögonsjukvård. Leder till ökad valfrihet och kortare väntetider.
- Analys av köer och väntetider. Landstinget i Uppsala län börjar äntligen klara kömiljardens krav.
- Förberedelse för beslut om ett Äldrecentrum, ett led i bättre samarbete med länets kommuner


För att bara nämna något. En mer komplett rapport kan du hitta här.


En dag på jobbet för Alliansen i ett av vårt landstings politiska organ. Vi som inte sitter i hälso- och sjukvårdsstyrelsen har, till exempel, diskuterat läkarutbildning och forskningssamarbete med Uppsala universitet och förberett kommande beslut i produktionsstyrelse och kollektivtrafiknämnd.


Det händer mycket i vårt landsting. Skälet är enkelt. Saker behöver bli bättre. Även om sjukvården i många delar är väldigt bra, så finns det alltid saker att förbättra. Och det gör Alliansen.


Alliansen gör det bättre, helt enkelt. Varje dag.

09 februari 2014

Den medicinska paradoxen

Allt fler får cancer. Antalet äldre människor som drabbas av demens blir allt fler. Kraven på äldreomsorgen ökar. Är det ett uttryck för en allt sämre vård och omsorg?

Nej, det är faktiskt tvärt om. Vi människor får det allt bättre, inte bara i vårt land utan i hela världen. Allt fler kan äta sig mätta, lever allt längre och har ett rikare och godare liv. Det är bara det att vi till slut alla också slutar våra dagar på samma sätt. Mortaliteten (det vill säga sannolikheten för att avlida) är fortfarande hundra procent. Vi ska alla en dag lämna jordelivet, det är bara det att det är troligare än någonsin att vi hinner leva länge innan dess.

Mer än var tredje människa kommer någon gång att drabbas av cancer. Det beror inte på att risken för att få cancer i yngre år har ökat; det beror på att många av oss blir så gamla att vi förr eller senare drabbas av cancer.

Naturligtvis är detta en utveckling som på många sätt är bra. Sannolikheten för fler friska och goda liv är större än någonsin. Den medicinska utvecklingen har lett vägen.

Men det innebär också en motsättning. Vi kan se fram emot fler friska och goda år, men vi har samtidigt allt fler äldre som har stora behov av vård och omsorg. Det ställer nya, men helt rimliga, krav på hur välfärden ska finansieras och hur vi gemensamt kan ta ansvar för denna finansiering.

Det finns också flera olika sätt att lösa det problem som uppstår. Ett alternativ är kraftigt höjda skatter. Ett annat alternativ är att begränsa det gemensamma åtagandet, och därmed öppna för ökad ojämlikhet.

Så finns det en tredje väg att gå. Det är att åka antalet år i arbetsliveet, och öka antalet deltagare i den totala arbetskraften. Det ger mer skatteintäkter, men paradoxalt nog också större möjlighet för föer att hålla sig friska längre.

Den medicinska paradoxen är alltså inte i första hand medicinsk. En större utmaning är att hitta en balans mellan antalet år i arbetslivet och behovet av att tillsammans finansiera den gemensamma välfärden.

Det är en fråga som tål att fyndera på.

06 februari 2014

Dags att ge besked

I kväll möter jag socialdemokraternas oppostionsråd Börje Wennberg i debatt om politiken i landstinget. Det är ett välkommet tillfälle för Wennberg att berätta om vilken politik socialdemokraterna tänker föra i landstinget om de mot förmodan får majoritet i höstens val. Det vore välgörande att vå veta vad de vill, men också med vem de i så fall vill göra det.

Sedan 2006 har Alliansen styrt landstinget. Under de åren har valfriheten ökat, kollektivtrafiken moderniserats, Akademiska sjukhuset flyttat fram sin position som ledande universitetssjukhus och ekonomin stärkts. även om vi i Alliansen själva pekar ut de allt för långa köerna och väntetiderna som ett av landstingets största problem, så är det på plats att påminna om att köerna ändå är klart kortare än de var när vi tog över 2006.

Under dessa sju år har socialdemokraterna, och inte minst Börje Wennberg, sagt sig vara oroliga fär än det ena, och än det andra. oron har rört Akademiska sjukhusets framtid, landstingets ekonomi, utvecklingen av vårdvalet och inte minst interna frågor om organisation och verksamhet. På punkt efter punkt har Alliansen bockat av dessa upplevda orosmoment.

Socialdemokraterna ville efter valet 2006 ha någon sorts "haverikommission" för att räta upp landsitngets ekonomi. Hur det ser ut idag? Tja, redan innan vi har räknat in intäkten för att sälja Ulleråker, så har landsitnget nästan en miljard i kassan. det är pengar som kommer väl till pass när Akademiska sjukhusets ska rustas.

På tal om Akademiska sjukhuset, så har (S) upprepade gånger påstått att Alliansens politik skulle "hota sjukhusets framtid". Sanningen efter sju år är att Akademiska sjukhuset år eftrer år rankas högt bland landets universitetssjukhus. Fortfarande finns gott om utmaningar att möta - men det är hög tid att ta upp handsken och konstatera att det största hotet emot sjukhuset faktiskt är en socialdemokratisk valseger i höst.

Så till valfriheten, som också brukar lyftas fram som ett hot - ibland. I november 2013 skrev Wennberg tillsammans med två S-kollekgor i UNT att man inte gillade Alliansens politik där "patienter tvingas välja". Det är en mening som Wennberg sedan gång på gång försökt distansera sig ifrån. Samtidigt som han i vissa medier (exempelvis lokaltidningen Knivstabygden) närmast har hävdat att socialdemokraterna är valfrihetens viktigaste värnare, så håller han i andra medier (som Arbetarbladet) fast vid att valfriheten inte är bra. I kväll ska det bli intressant att höra vad Börje tycker just nu.

Invånarna är friskare och nöjdare med vården än de var 2006. Köerna är kortare och ekonomin bättre. Pendeltågen till Stockholm, Gävle och Sala går med tätare turer än någonsin, och det finns 13 nya vårdcentraler. Den utvecklingen vill vi i Alliansen fortsätta i fyra år till. Börje Wennberg får gärna fundera till i kväll på enfråga som han inte kunde svara på i tisdags heller: vad är det som var bättre 2006 jämfört med idag?

05 februari 2014

Supervalåret har börjat

I går träffades landsitngsfullmäkitge för första gången under valåret. Det har nog ingen missat, i varje fall ingen som följer lokala media. På dagordningen stod ett antal viktiga frågor för länet.

En ny busstaxa klubbades. Den  nya taxan ger ett enklare och smidigare biljettsystem med samma pris på månadskortet för all kollektivtrafik. Att åka buss i Uppsala är fortfarande både billigare och enklare än att ta bilen, inte minst på korta sträckor. Nästa steg i utvecklingen av kollektivtrafiken är att förbättra framkomligheten i stadstrafiken.

Extra glädjande var den stora samsynen om behovet av enklare taxor. Bara Vänsterpartiet och Miljöpartiet ville hålla fast vid de tidigare, också kritiserade systemet med olika taxor för olika delar av trafiken. det är många som hört av sig och undrat varför vi inte har förenklat. Nu har vi gjort det vi lpvade när landsitnget tog över ansvaret för all buss- och tågtrafik.

Igår fattades också det formella beslutet om att sälja Ulleråker. Det ger en rejäl förstärkning till landstingets kassa, och en efterlängtad möjlighet för Uppsala kommun att bygga bostäder. Tiden för beslutet var också den rätta, när landstinget nu står inför stora investeringar. Jag är framför allt glad att vi init elockats till att sälja tidigare - och i så fall till betydligt lägre pris. Noggrannt förarbete och genomtänkt planering gav underlag för en bra affär för bägge parter.

Fullmäktige diskuterade också inriktningen på det budgetdokument som tjänstemännen i landstinget nu kan börja arbeta med. Kortare väntetider och ökade möjligheter att bestämma över den egna vården är två av huvudpunkterna i riktlinjerna. Det gäller också att arbeta kostnadsmedvetet samtidigt som vi har stora utmaningar när det gäller att bli en mer attraktiv arbetsgivare. Men idéerna finns, och jag ser framtiden an med optimism.

Förutom dessa tre ärenden stod en lång rad andra frågor på dagordningen. En ny finanspolicy, nya regler för omställningsstöd till förtroendevalda, ett antal motioner och regler för subvention av preventivmedel var några av dem. det ledde till en dag fylld av debatter och beslut. Dagen blev rernt av så välfylld att några av ledamöterna behövde gå hem innan sammanträdet tog slut, vilket i sin tur innebar att några interpellationer fick skjutas upp till ett kommande sammanträde.

Supervalårets första fullmäktige blev intressant eftersom det så tydligt visade skillnaden mellan de politiska alternativen. Alliansen förde fram en lång rad viktiga beslut för landstingets utveckling. Oppositionen förhöll sig passiv och avvaktande. Så kan man inte leda och styra ett landsting.