28 januari 2014

London calling

Lämnar nu Sverige för tre dagar i London. Tillsammans med en delegation från Mälardalsrådet ska vi se och lära hur man i London arbetat med näringslivs- och utbildningsfrågor, infrastruktur och kollektivtrafik.


Resor som denna är värdefulla av flera skäl. Det är lätt när man är verksam som förtroendevald att bli "hemmablind" och glömma hur viktigt det är att hämta nya intryck utifrån. Naturligtvis finns det stora skillnader mellan Uppsala och London, men det finns också en bra grogrund för nyttiga lärdomar. Att resa i grupp ger också möjlighet att diskutera och jämföra intryck.


Programmet är mycket intensivt. Varje dag avslutas med en arbetsmiddag där intrycken från dagen sorteras och diskuteras. De samtal och föredrag som ingår är förberedda med en tjock bakgrundsbok, som varit intressant läsning. London är en stad som är i ordets verkliga mening dynamisk. Det är svårt att ta till sig de enorma utmaningar London stått inför under praktiskt taget hela efterkrigstiden, och svårt att förstå hur man lyckats lyfta utvecklingen gång på gång.


Det kanske mest intressanta ska bli att se vad som blivit av satsningarna som gjordes i samband med OS för några år sedan. Jag hör inte till dem som tycker att Sverige ska söka, men det kan ju ändå vara värt att se och lära.

Debattförberedelser

Om lite drygt en vecka möter jag socialdemokraternas ledande landstingspolitiker Börje Wennberg i debatt. Du är välkommen till Missionskyrkan i Uppsala den 6 februari klockan 18.00. Inför den kvällen funderar jag naturligtvis på den politik som Alliansen och vi moderater för i landstinget, vilka resultat den poliitken har gett - och hur alternativet skulle ha sett ut.

Häromdagen kunde vi i Svenska Dagbladet läsa ännu ett exempel på den höga kvalitén i svensk sjukvård. I en studie visas att skillnaden i kvalitet mellan svensk och brittisk hjärtsjukvård kan innebär a att upp till 10.000 liv kunnat räddas om den brittiska sjukvården varit lika bra som den svenska. Tidigare har vi kunnat se liknande jämförelser som alla pekar i samma riktning. Svensk sjukvård håller världsklass.

Det gör mig glad. Jag är stolt över den svenska sjukvården och stolt över alla duktiga medarbetare som varje dag gör insatser som bevarar sjukvården på toppnivå. Saken blir inte sämre av att invånarnas förtroende för sjukvården ökar, enligt SKLs och Socialstyrelsens öppna jämförelser.

Mot den bakgrunden är det sorgligt att se exempel på hur sjukvården svartmålas av debattörer som i brist på egna, positiva argument skriver ner värdet på den fina sjukvård vi i Sverige får del av.

Artikeln i Arbetarbladet innehåller flera saker som behöver kommenteras.

Det stämmer inte att sjukskrivningarna ökat, inte över tid sedan 2006 och sannerligen inte i vårt landsting. Här har sjukskrivningstalet gått ned från 6,9 procent 2006 till 4,6 procent idag. Alltså går det knappast att prata om en "allt tyngre arbetssituation med ökade sjukskrivningar som följd".

I artkeln står också att "landstingets ekonomi försämras när Alliansen slösar resurser på kostnadsdrivande vårdvalssystem". I november skrev ett antal socialdemokrater att"Moderaternas system försätter länets patienter i en ohållbar situation när man själv måste vara den som ”väljer” rätt vårdgivare för allehanda behov".

I en annan tidning, Knivstabygden, är tonen en annan. Där är socialdemokraterna i stället för vårdval. Och det kan man förstå med tanke på att åtta av tio invånare gillar att kunna välja mellan olika vårdcentraler. I det läget gäller det att få väljarna att glömma att socialdemokraterna yrkade avslag när vårdvalet infördes 2008.

Att avvisa osakligheter som detta är inte samma sak som att bortse från att det finns samhällsproblem som behöver lösas i sjukvården. Köerna är fortfarande för långa även om utvecklingen under hösten gått åt rätt håll. Bristen på sjuksköterskor är minst sagt besvärande, och det finns åtskilligt att förbättra när det gäller organisation och arbetsmiljö i vården.

Men, åter igen; svensk sjukvård håller väldsklass. De medicinska resultaten är i många fall överlägsna i förhållande till jämförbara länder. Förtroendet för vården har ökat. Människor är friskare och mår bättre.

Svensk sjukvård förtjänar ledande företrädare som visar stolthet över den verksamhet som bedrivs och över medarbetarnas insatser. Det gör man knappast genom att i svepande ordalag svärta ner vården. Man gör det inte heller genom att trixa med fakta eller med att dölja sina egna avsikter.

23 januari 2014

En viktig del av länets sjukvård

Lasarettet i Enköping är landets femte bästa sjukhus i kategorin mindre sjukhus. Det visar den genomgång som tidningen Dagens Medicin gjort. Lasarettet spelar en viktig roll för länets sjukvård, och den fina placeringen är ett bra mått på hur lasarettets roll leder till att hela länets sjukvård utvecklas.

För sju år sedan såg situationen för Lasarettet helt annorlunda ut. En utredning pekade emot en centralisering av länskirurgin, vilket hade inneburit ökad koncentration av operationer till Akademiska sjukhuset. I stället valde Alliansen efter valet 2006 en inriktning som innebar en decentralisering av sjukvården i länet. Nu ser vi tydligt att den strategin var rätt.

Den andra delen av lasarettets uppdrag handlar om att vara ett lokalt medicinskt centrum för södra delen av länet. Även denna uppgift fyller sjukhuset uppenbart väl. Det lokala samarbetet handlar mycket om att ge bra vård, och rätt vård, till de mest sjuka äldre och andra med stora vårdbehov som inte kräver det stora sjukhusets resurser. Arbetssättet har varit positivt både för landstingets sjukvård och för kommunernas äldreomsorg.

För att ge lasarettet bra förutsättningar att klara sin uppgift har landstinget gjort stora investeringar under senare år. Nya operationssalar ger en bra grund för att sjukhuset ska kunna ta ett stort ansvar för länssjukvården inom både kirurgi och medicin.

Vi i Alliansen är stolta över Lasarettet i Enköping. Utvecklingen sedan 2006 visar att vi är på rätt väg. Nu ska vi jobba vidare med att stärka lasarettet och med dess viktiga roll i länets sjukvård.

Världens bästa hjärtsjukvård

Liksom igår börjar dagen bra. En viktig artikel som skrivits av landets ledande experter på hjärtsjukvård visar skillnaden mellan vården i Sverige och i jämförbara länder. Artikeln redovisar med vetenskaplig grund att den svenska hjärtsjukvården håller högsta internationella klass. Faktum är att det går att räkna ut, i form av sparade människoliv, hur mycket bättre den svenska hjärtsjukvården är.

Liknande data har vi nyligen också kunnat se om till exempel cancervård. Alla tillgängliga data visar entydigt att svensk sjukvård håller världsklass, och behåller denna toppnivå över tiden.

Den toppnivån kan vi vara stolta över.

Ett talesätt som alltid är bra att ha i bakhuvudet är "om någonting fungerar, försök inte laga det". Jag får ibland frågor om vad vi gör för att "åtgärda krisen i sjukvården". Det är en bra fråga, för det finns uppenbara problem i vården - men det gäller att ta tag i rätt saker. Frågor som handlar om vårdens medicinska kvalitet är då sällan de viktigaste. Däremot finns det rejäla bekymmer när det gäller väntetider och tillgänglighet, bemötande och delaktighet. Där kan svensk sjukvård bli mycket bättre.

Många av vårdens problem har vi löst under Alliansens sju år i majoritet. Primärvården är kanske det tydligaste exemplet på hur politiska åtgärder lett till förbättring. Satsningen på planerad kirurgi vid lasarettet i Enköping är ett annat framgångsrikt exempel. En tydligare strategi för och uppföljning av den medicinska forskningen är ett tredje. I sjukhusvården arbetar landstinget för fullt med förbättringar, under ledning av produktionsstyrelsen, med bättre arbetsorganisation.

Det finns alltså mer att göra. Men under pågående arbete kan vi vara stolta över den fantastiska vård som vårt landsting och hela den svenska sjukvården erbjuder. Sist men absolut inte minst är dagens artikel ett erkännande till de fantastiska människor som utför stordåd varje dag.

22 januari 2014

Ett sjukhus i världsklass

Dagen börjar bra. Tidningen Dagens Medicin har gjort en djup och seriös genomgång av landets alla sjukhus för att ta fram olika värden beträffande medicinska resultat, vårdkvalitet, hygien, väntetider och andra faktorer. Man kan tycka vad man vill om sådana granskningar, men det är väldigt bra att kvalitén i svensk sjukvård studeras och jämförs. Framför allt är det bra om det leder till att vården blir bättre och effektivare.

Akademiska sjukhuset är väldigt ofta i blickpunkten i den lokala debatten. Det är minst sagt naturligt. Sjukhuset är Uppsalas största arbetsplats, ett centrum för hela landets sjukvård, viktigt för näringslivets utveckling och sist men inte minst en grundbult för invånarnas trygghet. Om Akademiska sjukhuset inte fungerar väl, hotas inte bara vården. När det går bra för Akademiska sjukhuset, så går det bra för Uppsala.

Det betyder inte att allt är frid och fröjd. Mycket kan göras för att sjukhuset ska bli ännu bättre, och väldigt mycket kommer att krävas för att klara en stenhård konkurrens med landets övriga sex universitetssjukhus. Dessutom måste det ske i en sjukvård där dessa stora sjukhus måste samverka för patientens bästa. Att navigera i svensk sjukvård är milt talat en utmaning. Därför är det självklart att balansera stoltheten över sjukhusets topposition med ett stort mått av ödmjukhet. En viktig grundval för Akademiska sjukhuset är ett förtroendefullt samarbete med andra aktörer både i Uppsala och runt om i landet. De samarbetena måste också vårdas och värnas.

Ett sjukhus består av de människor som arbetar på sjukhuset. För att behålla positionen som sjukhus i världsklass är en av de viktigaste uppgifterna att vara en arbetsgivare i samma klass. Där kan landstinget och Akademiska sjukhuset bli ännu bättre, och det jobbar vi med. Arbetsmiljön, lönebildningen, utvecklingsmöjligheterna och inte minst dialogen och samarbetet kan utvecklas. Jag möter ofta en stolthet hos människor som arbetar på sjukhuset, men också rimliga krav på förbättring på viktiga områden.

Stolt och ödmjuk, men också ivrig att arbeta vidare, med andra ord. Dagens besked är ett kvitto på det vi gjort under de senaste sju åren. Men resultatet ger också en fingervisning om vad som kan bli bättre.

21 januari 2014

Mål och medel

När invånarnaför säga vad de tycker, så är tillgänglighet och bemötande viktigt, men debatten om vården verkar ibland handla mer om driftsformer och "vinster i välfärden" än som det som faktiskt leder till god vårdkvalitet.

Visst är det viktigt med ordning och reda i ekonomin. Vårt landsting har till exempel betydligt bättre ordning på siffrorna idag än när Alliansen tog över. men långt viktigare är att se till så att den goda ordningen i ekonomin leder till bra sjukvård och kollektivtrafik.

I vårt landsting har vi satsat mer på vården sedan 2007. det har jag skrivit om tidigare. mer exakt har landstingets kostnader för (dvs satsningar på) hälso- och sjukvård ökat med ungefär 42 procent. Samtidigt har befolkningen ökat med dryga 19 procent, och naturligtvis har löner och andra kostnader också ökat med några procent per år. Men hur man än räknar (alltså inklisive befolknings- och kostnadsökaningar) så är satsningen på sjukvård större idag än när Alliansentog över 2006.

Ändå är det inte den stora frågan. Inte något år sedan 2007 har ekonomin varit en fråga där skillnaderna mellan partier eller block är stora. Det är bättre ordning på ekonomin idag - men den viktiga skillnaden är synen på vad som är viktigt.

Sedan 2006 har tillgängligheten i vården, och särskilt i primärvården, blivit bättre. 2006 var länets primärvård sämst i landet på tillgänglighet - idag är primärvården klart bättre än genomsnittet. det som lagt grunden för dessa förändringar är politiska beslut som har styrt primärvården i en annan riktning. Visserligen är det också bättre ordning på primärvårdens ekonomi, men det är en följd av andra saker som gjorts. Och det viktiga för patienter och invånare, det är att de får snabbare kontakt med sin husläkare.

Samma sak i den specialiserade vården. Där har vi i vårt landsting haft det trögare (vilket delvis beror på att insatserna först sattes in i primärvården), men nu börjar vi stegvis se effekt även på väntetider till diagnos, operation och behandling.

Mot den bakgrunden blir den politiska debatten en aning förvirrad. Inte minst blir jag själv förundrad över LOs senaste utspel. Att försöka förstå vad LO, eller dess politiska gren socialdemokraterna, tycker om sjukvård är inte lätt att begripa. Tillgänglighet är nämligen något som socialdemokrater bara pratar om när de måste, annars tycks man närmast besatta av att diskutera driftformer, avkastningskrav, priset på försäljning av vårdcentraler eller någon annan fråga som i sig själv är totalt ointressanta för den patient som ställer den helt relevanta frågan: när är det min tur att få prata med en läkare?

Jag tycker det är spännande att syssla med sjukvårdspolitik, men jag har svårt att gå igång på frågor om huvudmannaskap, driftform och avkastningskrav på leverantörer. Jag jobbar hellre med de frågor som människor brukar ta upp med mig. Och då handlar det om kvalitet, väntetider och bemötande. Målet med god sjukvårdspolitik måste vara att människor blir friska och får ett bra bemötande.

20 januari 2014

I medborgarnas tjänst

Måndagen börjar med genomgång av veckans uppgifter. Idag ska den nya organisationen för barnspecialistvården hälsas välkommen. Våra kandidater till kommuner och landsting i södra delen av länet har kandidatskola och ska gnuggas i landstingsfrågor. I morgon är det diskussioner med kollegor från hela landet om hur vi kan förbättra användningen av IT i vården. Uppsala ligger i framkant med bland annat journaler på nätet. På onsdag är det Skandionklinikens ledning och möte med partiledningen och företrädare för kommuner och landsting.
På torsdag träffar jag tillsammmans med Börje Wennberg (S) Sjukhusläkarföreningen på Akademiska sjukhuset för att lyssna till deras synpunkter och berätta vad vi vill göra med sjukvården i länet. Innan dess är det diskussion om hur ett avtal ska se ut mellan staten och de landsting som driver universitetssjukhus. Och på fredag är det, förutom en del annat, dags att gratulera nya doktorer på Uppsala universitet. 22 av dem har doktorerat vid den medicinska fakulteten.

En hel del möten, som synes. Men den här veckan, som alla andra, lär också innehålla en hel del samtal, mail och kontakter via sociala medier om både det ena och det andra. Det är många som hör av sig med både synpunkter och erfarenheter om vården, och det är bra. Det behövs mer - mycket mer - samtal om hur vården fungerar mellan oss som är verksamma som landstingspolitker och våra uppdragsgivare. Redan som det är går det knappast en dag utan sådana kontakter. Men de kan alltid bli ännu fler.

Idag skriver Hans Jäderlund från Uppsala och frågar efter de olika partiernas idéer och visioner för vården. Det bästa sättet att få reda på vad vi moderater tycker, och vad vi gör, är att ta kontakt med någon av oss. Även om veckan innebär ett eller annat möte, så finns det alltid en stund för sådana samtal. Det är rent av den roligaste delen av vårt uppdrag i landstinget.

19 januari 2014

Materialism eller medmänsklighet

Det blir allt tydligare att skiljelinjen, och konflikten, i sjukvårdspolitiken handlar om olika syn på valfrihet, mångfald och öppenhet för fler vårdgivare. Men det räcker inte att bara diskutera om de olika politiska alternativen gillar patientens möjlighet att välja. En viktig del av synen på frågan handlar om varför det är viktigt med valfrihet och mångfald.

En av de frågor där det inte finns några olika synsätt mellan olika politiska alternativ är betydelsen av god kvalitet. Alla tycker det är viktigt att vården är bra - men det finns faktiskt märkbara och tänkvärda skillnader i synen på vad begreppet kvalitet faktiskt innebär.

Man kan, om man vill, nöja sig med den rent medicinska kvalitén. Den är tydlig, och lätt att mäta. Genom att följa upp faktorer som överlevnad, komplikationer eller vårddygn får man en bra bild av vårdens kvalitet.

Men i nästan alla valsituationer finns det fler värden än de rent materiella. Det gäller inte minst inom sjukvården. Utöver de rent materiella värdena (som har en tendens av vara populära som kvalitetsfaktorer hos dem som är skeptiska till valfrihet och mpngfald), så är det också viktigt att ta fasta på de mer medmänskliga faktorerna. Dit hör bemötande, delaktighet, patientmedverkan och andra "mjuka" faktorer som innehåller allt från upplevelsen av maten på sjukhus till städning och inredning.

När internationella jämförelser rankar olika sjukvårdssystem, så har den svenska sjukvården länge hamnat högst när det gäller de rent medicinska faktorerna. Däremot blir betyget sämre för mjuka värden. Svensk sjukvård är alltså bättre på det rent materiella än på det mer medmänskliga. Det gäller också, i hög grad, i vårt landsting.

Här finns alltså klara möjligheter till rejäl förbättring. Det räcker inte längre att lova patienter att de får en bra medicinsk behandling. Vården måste bli bättre på det som handlar om medmänsklighet och omtanke. Här finns mycket att lära av de fristående vårdgivare som har förstått att delaktigheten och deltagandet är en förutsättning i en sjukvård där patienten kan välja mellan olika alternativ.

Det ska vi arbeta mera med under åren som kommer. Det behövs, om svensk sjukvård ska stanna kvar i den absoluta världstoppen. För sjukvården handlar om mer än att bota och lindra. Den som kommer i kontakt med vården har rätt att ställa större krav.

17 januari 2014

Intressanta samband

Kvällens inlägg är lite speciellt. Det är ett led i en debatt på Facebook, som är tillräckligt intressant för att föra vidare här på bloggen.

Vänsterpartiets gruppledare i Knivsta, Christer Johansson heter han, har gett sig in i sjukvårdspolitisk debatt. Det sla genast sägas att Christer är en klok vänsterpartist med tänkvärda idéer om kommunala frågor i Knivsta. Men när det kommer till sjukvård är saken lite annorlunda.

I ett inlägg om det här med privatiseringar och vinster i vården skriver Christer nämligen så här:
  • Christer Johansson Jag tror inte att någon läkare utför ett ingrepp som de vet är verkningslöst. Men en ortoped har sin tro på vad som fungerar medan en sjukgymnast kan ha en annan och en medicinläkare en tredje.
    Mer forskning och samarbete före vinstutag i vården, är vad jag vill se.

Det är ett uttalande som det finns anledning att granska lite. Christer är alltså inte verksami landstingspolitiken, men han är en ledande företrädare för sitt parti - och bör veta att det bra att man kollar fakta innan man uttalar sig.

Låt oss alltså faktakolla lite vad Christer skriver.
Socialstyrelsen följer svensk sjukvård noga. Bland annat ger man ut riktlinjer för hur vården ska bedrivas och följer upp hur vården fungerar. Det ska på en gång sägas att svensk sjukvård i grunden är bra - men också att den hela tiden blir allt bättre. Denna ständiga förbättring innebär också att det kommer fram nya rön om hur vården kan bedrivas på bästa sätt. Det gör att behandlingsmetoder utvecklas - och därmed att vård som var effektiv och ändamålsenlig för några år sedan kan vara omodern idag.
Det är också exakt det socialstyrelsen har sett och definierat. Det finns behandlingsmetoder i svensk sjukvård som har ersatts av nya och som behöver mönstras ut. Det sker löpande, och det sker därför att vi numera har en allt mer effektiv uppföljning av svensk sjukvård.
Men om man hårddrar lite, så är det faktiskt som Christer tror att det INTE är. Det finns läkare som fortfarande använder behandlingsmetoder som borde mönstras ut. Om det sker avsiktligt, mot bättre vetande eller av okunskap om senaste rön i den medicinska utvecklingen kan man diskutera. Men det finns tveklöst behandlingar som utförs trots vetenskapliga belägg för att de inte är effektiva.

När det gäller sambandet mellan forskning och privata vårdgiare är det än värre. Christer Johansson vet helt enkelt inte vad han pratar om.

Landstinget i Uppsala län satsar mer än något annat landsting, räknat per invånare, på medicinsk forskning.  Det beror inte bara på att vi driver ett stort och ledande universitetssjukhus, utan minst lika mycket på att vi har en politisk ledning som prioriterar forskning och utveckling. Mest i landet, alltså. Samtidigt har vi en mycket öppen inställning till nya initiativ och till andra vårdgivare än landstinget självt.

För övrigt är det just forskningen som driver fram nya behandlingsmetoder - och därmed gör att gamla metoder behöver mönstras ut.

Det landsting som satsar mest på forskning är alltså också mest öppet för externa vårdgivare, och för utveckling och förnyelse av vården. Både forskningen och de privara vårdgivarna bidrar till att utveckla sjukvården och leder till att vården blir bättre och mer effektiv. Det är per definition mer än man kan säga om den politik som Christer Johansson och hans parti driver.

Hälsa och habilitering

Vid årsskiftet fick landstinget en ny förvaltning. Hälsa och habilitering har flera viktiga uppgifter. Genom att lägga samman ett antal verksamheter som hör ihop och har samma målgrupper skapas bättre möjligheter att ge bästa möjliga vård och omsorg till dem som behöver.

De flesta som kommer i kontakt med vården gör det via vårdcentraler eller sjukhus. Men det finns också patienter och brukare som behöver andra kontaktvägar. Det gäller människor med funktionshinder eller särskilda behov, äldre och människor som kommer till vårt land med en bakgrund som ställer särskilda krav på vården.

Tidigare har dessa uppgifter varit splittrade, och de verksamheter som haft ansvaret har haft en splittrad organisation. Nu är möjligheterna till samverkan inom landstinget och med andra aktörer (till exempel kommunerna) har alla förutsättningar att bli riktigt bra.

Det har varit en krävande uppgift för dem som varit berörda att forma den nya förvaltningen, men resultatet verkar ha varit väl värt mödan. Idag har jag haft tillfälle att prata med många av dem som kommer att arbeta med den nya verksamheten. Det har varit riktigt inspirerande. Arbetsglädjen och lusten att ta itu med nya utmaningar var påtaglig. Det bådar gott inför kommande år.

14 januari 2014

Framtidens sjukvård


Är väldigt glad för att Radio Uppland berättar om forskningsprojektet EpiHealth. Det är roligt av två olika anledningar.


Den första, och viktigaste anledningen, är naturligtvis att det är ett spännande forskningsprojekt som visar en del av vart medicinen är på väg. Det kan låta skrämmande, men vi närmar oss den dag då det faktiskt går att förutse olika sjukdomar. Men det innebär också att vi i samma takt kan lära oss att förebygga och tidigt upptäcka olika tillstånd som därmed kan behandlas mycket snabbare - och därmed effektivare.


Därmed kommer sjukvården självklart att förändras. det blir ännu mindre viktigt att bli inlagd i en sjukhussäng, och i stället ännu viktigare med olika former av tidiga diagnoser, tester (som man säkerligen också kommer att kunna utföra själv) och screening, det vill säga att man i förebyggande syfte söker efter riskfaktorer. Mammografi är ett exempel på screening.


Den här utvecklingen av sjukvården är viktig att bejaka, men den kan vara svårt att förstå. Vi är vana vid att vårdens trygghetsfaktorer kan räknas i vårdplatser och anta anställda. Framtidens sjukvård kommer att behöva både vårdpersonal (därför arbetar vårt landsting intensivt med arbetsgivarfrågor)och lokaler (det är därför vi bygger Framtidens Akademiska). Men minst lika viktigt kommer att vara att ha en bra organisation för uppsökande och förebyggande insatser.


Det är också glädjande att se den positiva berättelsen om framtidens sjukvård. Jag tror det är viktigt att vi som är ansvariga för sjukvården kan bli bättre på att berätta vad det är som händer med vården utveckling. Det ställer krav på oss politiker, men medierna har också en intressant roll. Reportage som detta betyder mycket för att människor ska kunna förstå hur framtidens sjukvård utvecklas. Och det är roligt!

13 januari 2014

Personal att hýra

Idag har vi kunnat ta del av rapportering i media, som handlar om kostnader för inhyra läkare. I radions morgonsändningar beskrevs läget som att "landstinget inte lyckas kapa hyrläkarkostnader". Och det låter ju inte bra.
Hur ser det då ut i Uppsala län? Det framgår ganska tydligt av grafiken här nedanför. Av de 17 landsting som redovisas har Uppsala län den näst lägsta kostnaden för hyrläkare. Det enda landsting, vars kostnad är lägre, är Gotland - med en sjättedel av befolkningen i Uppsala län. Tre landsting (Skåne, Östergötland och Stockholm) har lägre kostnad per invånare.




Vad radion menar med att Uppsala län - som alltså redan har låga kostnader för hyrläkare - inte "lyckats kapa" sina kostnader är oklart. Kostnaden har nämligen sjunkit - och någon reflektion kan
också göras över vad inhyrd personal används till.


Hyrläkarna används för att komplettera den arbetsinsats som landstingets anställda läkare utför. Ingen tycker det är bra att personal behöver hyras in - men det är ibland nödvändigt för att korta väntetider och slippa låta människor i behov av sjukvård vänta.


I vårt landsting används inhyra läkare nästan uteslutande inom två verksamheter. Det är primärvården och psykiatrin. Det är dessutom områden där vi under ganska lång tid har plågats av långa väntetider. de långa väntetiderna är nu mycket kortare, och både barn- och ungdomspsykiatrin och primärvården klarar nu vårdgarantin.


Hyrläkare är ingen bra lösning, men det är bättre att hyra in personal än att låta patienter vänta på vård. Att vårt landsting dessutom har låga kostnader för inhyrning av personal (även sjuksköterskor).


Sist men inte minst tycker jag att Lina Nordquist (FP) svarade väldigt bra när radion intervjuade henne. Men jag undrar varför lyssnarna i vårt län inte kunde få del av fakta när det gäller kostnaderna för hyrläkare jämfört med andra landsting.

12 januari 2014

Normaltillstånd i vården

"Men vården kan ju inte fungera något vidare. Det skrivs ju så mycket negativt".

Det är ett påstående som jag mött mer än en gång, och i olika sammanhang. De många berättelserna i media om väntetider, brist på vårdplatser, dåligt bemötande och felbehandlingar gör att människor får en bild av vården som en verksamhet i kris. Jag har förresten skrivit om det förut.

Sanningen är att det tveklöst förekommer saker som inte är bra i svensk sjukvård. Väntetiderna är för långa även om de blir kortare. Det händer att patienter nekas plats på en vårdavdelning (av många olika skäl). Och det förekommer definitivt både felbehandlingar och brister i bemötandet.

Men när det i en konversation på Facebook dök upp en riktigt solskenshistoria om hur vården fungerar när den är som bäst, och en kommentar handlade just om alla negativa skriverier, så tänkte jag ta upp tråden en gång till.Den finns nämligen skäl till att media hellre skriver om det som inte fungerar, och det är dessutom bra att de gör det - faktiskt.

Media rapporterar nämligen om sådant som avviker från det normala. Det finns ingen anledning att skriva att Akademiska sjukhuset genomfört hindra komplikationsfria förlossningar, eller att ambulansen snabbt och problemfritt åkte och hämtade en patient och körde vederbörande till akutmottagningen för snabb och korrekt vård. Det finns inga skäl att berätta om ett hundratal lyckade operationer, tusentals besök hos huläkaren eller tiotusentals samtal till sjukvårdrådgivningen. Eller att bussar och tåg avgår i tid, och kommer fram enligt tidtabell.

Det händer nämligen varje dag.

Media skriver inte heller om massor av andra vardagliga företeelser. Däremot skriver de om mord, misshandel, rån och villainbrott. Det betyder inte att vi i varje ögonblick behöver gå omkring och vara rädda för våldsmän eller inbrottstjuvar, men det skadar kanske inte att vara lite försiktig.

Jag kan rent av lugna läsaren. Oacceptabla väntetider, platsbrist och felbehandlingar är inte det normala i svensk sjukvård. Det normala är ett lugnt och professionellt omhändertagande som till råga på allt är ett led i en sjukvård som är bäst i världen. Däremot förekommer brister, och de bristerna ska naturligtvis rättas till. Det är också därför en av de saker som vi kan läsa om i tidningen ibland är när vårdgivare själva anmäler fel och brister (enligt Lex Maria). Det gör man för att lära av misstagen, och för att rätta till dem.


Den som inte är nöjd med den vård man får ska alltid anmäla det. I regel är det bästa att vända sig till patientnämnden. Den som är nöjd kan naturligtvis också höra av sig, exempelvis direkt till vården eller till oss som är förtroendevalda. Det viktiga är att vara medveten om att kvalitén i vården i regel är bra, men att den också alltid kan bli ännu bättre. Det jobbar vi på. Varje dag.

10 januari 2014

Tro't om du vill

Krigets första offer är sanningen, heter det ju. Det offret har nog redan fallit i den valrörelse som nu är i full gång. De sociala medierna har vid det här laget redan en tid varit ett prima exempel på hur sant det i sin tur är.

Det är lätt att gå vilse i de sociala mediernas djungel av missförstånd, satir, rena falsarier och mer eller mindre äkta "avslöjanden". Saken blir knappast enklare av att även etablerade medier (som emellanåt av någon anledning kallas för "gammelmedia") går i fällan.

Låt mig ta några få exempel.

Skrönan om Carema och vägningen av nerkissade blöjor mötte jag så sent som i går kväll på Facebook. I själva verket är det sedan länge klarlagt, att alla verksamheter som använder inkontinensskydd väger dem för att kunna använda den rätta kvalitén. Carema gjorde alltså samma sak, och av samma skäl, som offentliga äldreboenden och andra vårdinrättningar gjort i åratal. Vän av ordning måste då fråga sig om de som framhärdar med att påstå att "Carema väger kissblöjor för att spara pengar" har gått på en vandringssägen, om de mot bättre vetande tror på vad de säger - eller om de helt enkelt medvetet ljuger? Frågan är också vilket av de tre alternativen som är värst.

Ett annat aktuellt exempel handlar om hur ett medium slarvar med källkollen - och den felaktiga uppgiften sedan sprids i andra media. I helgen rapporterades om "färska siffror från SKL" som sades peka på långa väntetider till barn- och ungdomspsykiatrin. Eftersom jag själv kollar SKLs aktuella siffror för bara några dagar sedan, så blev jag lite förundrad. Jag visste också att vårt landsting låg betydligt sämre till för ett år sedan. Kunde det vara så att...?

Det kunde det. Mediet som rapporterade om nyheten först, hade använt sig av siffror ur "öppna jämförelser", som visserligen presenterades för någon månad sedan. Men de siffrorna bygger på material från i våras - vilket den journalist som först berättade om nyheten förstås hade kunnat kolla. Landstinget tipsade om felet. Någon rättelse kom inte - och ett par dagar senare plockade ett annat medium upp nyheten - utan att kolla vare sig första eller andra källan!

Jag skulle kunna te fler exempel från egen erfarenhet. Skrönor, felaktiga uppgifter och förvanskade fakta sprids regelmässigt på nätet. Om de får fäste eller inte blir intressant att följa. Det som till sist är mest intressant är ändå vem som vinner den vikigaste matchen: matchen om sanningen.

Lyssna gärna på den här söta lilla visan från 60-talet.

Så, ett tips till dig som är aktiv i samhällsdebatten: kolla gärna fakta.. Och kolla källan - även om den förefaller trovärdig. Ring eller maila den som påstås ha sagt eller gjort något; det är inte så myckets vårare än att gilla ett obelagt påstående på facebook. Och håna inte den som snubblar på en falsk uppgift. Ta det försiktigt där ute, för nästa gång kan det vara du som bommar faktakollen - om du inte redan gjort det. Tänk  på det!

Avslutar med en närmast självklar länk till denna proggklassiker.  Trevlig helg, allihop!

09 januari 2014

Ett innovativt landsting

Igår presenterade landstinget tillsammans med Uppsala kommun planera för Ulleråker. Landstinget får 1,8 miljarder för mariken som nu ska bli bosätder. Inte helt oväntat har jag redan fått både reaktioner (positiva sådana, alltid trevligt) och idéer om vad landstinget kan göra med pengarna.

Hur pengarna ska användas är i praktiken redan klart. Landstinget genomför de närmaste åren en mycket stor om- och nybyggnad av Akademiska sjukhuset. De pengar som försäljningen av Ulleråker ger, kommer därmed att gå till förnyelse och utveckling av sjukvården - vilket verkar vara exakt de som de flesta väntar sig.

Diskussioner efter beskedet om försäljning har också gett kloka synpunkter om hur landstinget kan jobba med innovation och entreprenörskap. Det ger anledning att berätta om vad landstinget  gör idag för att stimulera nytänkande och entreprenörskap.

Svaret är nämligen: en hel del, och troligen mest av alla landsting i hela Sverige (i varje fall om man räknar hur mycket som läggs per invånare). Akademiska sjukhuset ligger i flera fall i frontlinjen, både när det gäller att stimulera medarbetare att komma med nya idéer och med att hjälpa företagare med anknytning till vården att testa nya idéer och produkter.

Inom Akademiska sjukhusets FoU-enhet finns Innovation Akademiska, som består av flera verksamheter. Hit kan företag vända sig för att testa idéer och produkter av olika slag. det kan handla om allt från läkemedel och medicinteknisk utrustning till idéer som har med oganisation eller verksamhet att göra. Med hjälp av Innovation Akademiska kan ett företag som vill "hitta in i" sjukvården få hjälp med kontakter med rätt människor och på det sättet en enklare väg till att utveckla sina produkter.

En annan viktig del av innovationsarbetet handlar om att hjälpa landstingets medarbetare med att utveckla sina idéer, och i en del fall rent av göra idéer till produkter som går att sälja. Den gamla förslagslådan har utvecklats till en grundplåt för utveckling av sjukvården och - det är en del av det fina i kråksången - och möjlighet för den medarbetare som vill det att bygga upp en egen verksamhet baserat på de egna idéerna.

Som om inte det skulle räcka så finns också ett väl utvecklat system för att fånga upp och stötta företagare i olika faser, där landstinget samverkar med en rad andra aktörer för att den som behöver uppmuntran, råd och stöd, kompetensutveckling eller finansiering kan få rätt hjälp. Till de delar som ingår i detta innovationssystem fiinns Drivhuset, Uppsala Innovation Centre, ALMI, STUNS och Connect. För att nämna några. I en del av dessa verksamheter är landstinget direkt engagerade, i andra sker det genom regionförbundet, där landstinget är den i särklass största finiansiären.

Inte nog med det. I samverkan med Uppsala universitet driver landstinget UCR, Uppsala Clinical Research Center, som är en mycket viktig aktör när det käller registerforskning och kliniska prövningar -  verksamheter som i många fall är helt avgörande för att forska fram och utveckla nya läkemedel.

Landstinget i Uppsala län ligger i frontlinjen när det gäller innovation, entreprenörskap och utveckling. Möjligen har det också en del i varför det går bra för Uppsala, som kommuunstyrelsens ordförande Fredrik Ahlstedt brukar påpeka. Arbetslösheten är lägst i landet, och den så kallade life science-branschen blomstrar. Det kan ju finnas ett samband mellan den låga arbetslösheten och de satsningar som jag har berättat om här.

Allra sist: förlåt om jag skryter. men en del kommentarer det senaste dygnet pekar på att det kan behövas. Faktum är att Uppsalas innovationsmiljö har kommenterats mer i nationella media än i lokala.

08 januari 2014

Vinna-vinna

Idag har landstinget och Uppsala kommun tillsamman berättat att Uppsala kommun köper Ulleråkersområdet för drygt 1,8 miljarder kronor. Det är en bra affär för bägge parter, och en viktig pusselbit i Uppsalas utveckling.


Planer på att sälja Ulleråker har landstinget haft länge, och spekulanter har inte saknats. Vän av ordning kan fråga sig varför då landstinget inte har sålt tidigare. Det finns ett bra svar på den frågan, men det kräver också lite bakgrund.


Ulleråker är ett stort markområde, ungefär 77 hektar. Det är inte så vanligt att ett så stort markområde, dessutom i ett attraktivt läge, byter ägare. Framför allt är det inte så vanligt att en offentlig aktör (som ett landsting ju är) sitter på ett markinnehav av den kalibern - framför allt inte i ett så attraktivt läge. Därför har landstinget lagt mycket energi på att arbeta med området för att vara så säker som möjligt på hur det kan värderas.


Så länge det bedrevs psykiatrisk vård på området var en försäljning givetvis inte aktuell. Men då det nya Psykiatrins Hus började projekteras för några år sedan, så blev det också aktuellt att börja fundera på Ulleråkers framtid.


Redan då kom propåer från tänkbara köpare. Landstingets dåvarande fastighetsdirektör uppskattade 2008 värdet till "hundratals miljoner". Det var en rimlig skattning - då, och i det läge som rådde. Men den skattningen gav också anledning att börja reflektera över hur många bostäder som skulle kunna rymmas på området, och hur mycket marken där dessa bostäder i så fall skulle byggas skulle kunna vara värd, om den såldes som "byggklar mark".


Bostads- och markpolitik fungerar nämligen så, att ju mer byggklar och planerad marken är, desto  värdefullare blir den.


Alltså blev det inget av med någon försäljning. Ulleråker var då knappt ens så kallade "råmark" - eftersom en exploatering först skulle kräva rivning av uttjänta byggnader. I stället inleddes ett arbete med att bedöma möjligheterna att bebygga området - och en kalkylering av vad en sådan plan skulle tillföra i värdeökning. Det var den planen som landstinget presenterade hösten 2012.


Det landstinget alltså har gjort sedan 2008 är att bearbeta möjligheterna att utveckla Ulleråker, och därefter värderat vad ett färdigutvecklat bostadsområde skulle vara värt.


Samtidigt ska man vara klar över att exploatering av det slag som nu väntar också är förenat med vissa risker. Kommunen tar nu över dessa risker - men också möjligheten till en ytterligare värdeökning. Det senare är Uppsala kommun väl unt - och det förra får vi hoppas inte händer.


Landstinget har alltså avvaktat med att sälja för att vara säker på att göra en bra affär. Det har landstinget nu uppenbarligen gjort. Och det är en bra affär som kommer länets skattebetalare till godo. Pengarna ska investeras i toppmoderna lokaler för länets sjukvård och innebär att landstingets behov av att låna till fastighetsinvesteringar minskar. Därmed bidrar försäljningen till att stärka landstingets redan goda ekonomi ytterligare.


Det går bra för Uppsala, brukar kommunstyrelsens ordförande Fredrik Ahlstedt säga. Det har han alldeles rätt i. Det går bra även för vårt landsting, och det goda samarbetet mellan kommun och landsting manifesterades idag ytterligare. Dagens överenskommelse om Ulleråker är en riktig vinna-vinna-affär. det är de affärerna som brukar vara bäst.

02 januari 2014

För det gemensamma bästa

Radio Uppland berättar idag om det samarbete som pågår för att samordna den luftburna ambulanssjukvården. Det är ett område i sjukvården där Sverige ligger efter sina grannländer, och där det finns mycket att göra gemensamt. Och det handlar inte bara om helikoptrar; även flygplan kan användas för att transportera patienter snabbt och säkert mellan olika sjukhus.

Sverige är ett land med stor yta men relativt liten befolkning. Det gör att det är viktigt att vi använder gemensamma resurser så klokt som möjligt. En trend i sjukvården är att vissa behandlingar är så dyra och avancerade att de bara kan göras på några få ställen i landet. Landstingen samarbetar redan, i Socialstyrelsens regi, för att utveckla samarbetet mellan olika delar av landet om den mest avancerade vården. Det sker i Rikssjukvårdsnämnden, där vi löpande bedömer vilka diagnoser och behandlingar som lämpar sig för att koncentreras till några få universitetssjukhus. I Uppsala har vi flera sådana verksamheter.

Med tiden har frågan om att kunna transportera patienter mellan dessa sjukhus blivit allt viktigare. Men det finns fler skäl för att använda helikoptrar och flygplan i sjukvården mer än vi redan gör. Möjligheten att snabbt komma till en skadeplats är en sådan, möjligheten att samla ihop resurser vi en större olycka är en annan.

Så länge svensk sjukvård är organiserad i 21 regioner och landsting, så är det viktigt att vi samarbetar för att ge alla invånare en så trygg och bra sjukvård som möjligt. Vi vet, genom internationella undersökningar, att svensk sjukvård håller god kvalitet. Samarbetet om luftburen sjukvård är ett av många sätt för att göra vården ännu bättre.