11 september 2014

Inte ett problem

Sedan 2006 och fram till i år har landstingets soliditet (långsiktiga betalningsförmåga) stärkts med drygt en miljard. Sedan dess har landstinget gjort en stor fastighetsaffär (försäljningen av Ulleråker) stärkte landstingets kassa ytterligare.

Landstinget har också gjort positiva resultat enligt balanskravet varje år då Alliansen styrt.

Det innebär att landstinget ekonomi är starkare och tryggare än någonsin. Det innebär också att vi kan genomföra landstingets största investeringsprogram någonsin, Framtidens Akademiska, utan att behöva låna en enda krona.

Däremot pågår ett dagligt arbete med att anpassa landstingets kostnader till det utrymme som ekonomin tillåter. Det är en ständig, daglig, kamp för att hitta kloka sätt använda pengarna för att kunna ge så många som möjligt så mycket vård, trafik och kultur som möjligt.

Därmed finns heller inga skäl till några "panikbesbaringar" av det slag som med jämna mellanrum tidigare varit nödvändiga i vårt landsting. Det hade kanske varit bra om det framgått av Radio Upplands rapportering.

10 september 2014

Ett akut problem

Baåde Radio Uppland och UNT berättar idag om hur Alliansen hållit sina vallöften. Det ser ganska bra ut. De allra flesta av de löften vi gav väljarna i förra valet har uppfyllts - på ett eller annat sätt.


Det som är intressant är att det löfte som Alliansen har lagt mest energi på, är det som är längst ifrån att uppfyllas. Det är väntetiderna till akutmottagningen på Akademiska sjukhuset. Där måste vi bli ännu bättre och göra ännu mer.


En hel del har hänt: utökade öppettider och drop-in på vårdcentraler, mobila team som gör hembesök, en mellanvårdsavdelning på Kronparken, ökat uppdrag för 1177/sjukvårdsrådgivningen, och en del annat.


Akutmottagningen är och förblir en svår utmaning för sjukvården. Många söker sig till akuten när man vill komma i kontakt med vården, även om det finns alternativ. Därför måste vi arbeta mer med att hitta sätt att hjälpa människor att finna den rätta vägen in i sjukvården.

04 september 2014

Det där med välfärd och vinst

Vi tar det från början. Det finns inte många som tycker att "oskäliga vinster" ska kunna plockas ut ur företag som sysslar med vård, omsorg eller utbildning. Det är egentligen inte vad debatten handlar om.


Däremot är frågan om det ska kunna finnas vinstdrivande företag i dessa branscher överhuvudtaget, och hur de i så fall ska kunna etablera sig. den frågan är mer relevant - och mer laddad. För på den ena sidan står de som inte kan prata om företag i välfärdssektorn utan att börja med att lista alla tänkbara undantag, reservationer avarter och ursäkter för att säga nej. På den andra sidan står vi som tycker att skattepengar självklart ska användas klokt (för annars kommer Martin Borgs), men att det naturligtvis inkluderar att företag kan erbjuda sina välfärdstjänster. På rimliga villkor. Och med bra uppföljning och kontroll.


Idag har vi moderater i Uppsala län berättar om varför vi tycker det är viktigt att skapa möjligheter för företagande i välfärden. Vi har visat de goda effekter som fristående verksamheter har haft på vården, omsorgen och skolan. Vi har också påpekat de risker som finns med en politisk majoritet som har en annan agenda i dessa frågor. Vi tror helt enkelt på företagande i välfärden. Alla politiska alternativ gör inte det.


Samtidigt väcker oviljan och motståndet emot företagande i välfärden andra frågor.


Jag kommer just från ett styrelsemöte i STUNS. Ett av ämnena för dagen var hur vi kan stärka företagandet inom Life Science i Uppsala län. det är en sektor inom näringslivet som är helt beroende av offentligt finansierad verksamhet, inte minst läkemedel men också medicinteknik och bioteknik.


Ingen ifrågasätter företagandet i dessa branscher. Inte nog med att bra ekonomiska resultat och god avkastning uppmuntras; det ses som helt naturligt att hårt arbete under många år ska kunna premieras med möjligheten att sälja ett lönsamt och växande företag vid en lämplig tidpunkt.


Vad jag vet är det alltså ingen, inte ens Vänsterpartiet, som missunnar företagare och investerare i Life Science en hacka.


Det reser en fråga som jag gärna skulle vilja ha ett vettigt svar på.


Varför är det inte bara OK, utan närmast ett hjältedåd, att bli rik på Life Science men inte på vård eller omvårdnad?


Varför är det OK för en högutbildad doktor i medicin, farmaci eller bioteknologi att bli stenrik på sitt företagande, när det inte är OK för den som är sjuksköterska, undersköterska eller läkare i allmänmedicin?


Det skulle vara intressant att få veta det.

03 september 2014

Dålig koll

Socialdemokraternas Börje Wennberg fortsätter att försöka måla ut landstingets ekonomi som sämre än vad den är. Sanningen är att
- landstinget haft positiva resultat varje år sedan 2006
- den långsiktiga betalningsförmågan, soliditeten, ökat med mer än 30 procent
- vi nu bygger Framtidens Akademiska utan att låna en krona
- satsar mer på sjukvård än någonsin tack vare kraftigt ökade skatteintäkter


Wennberg brukar säga sig vara oroad över landstingets kostnadsutveckling. Samtidigt innehåller det socialdemokratiska alternativet till budget för landstinget sida upp och sida ner med nya, kostnadsdrivande förslag. Ofta har dessa förslag liten eller ingen positiv påverkan på befolkningens hälsa. men de låter bra tills man tittar på finansieringen. Det är saker som gratis hälsokontroller för friska äldre, gratis besök på barnakuten (man kan gå till vårdcentralen eller ringa 1177 och få hjälp kostnadsfritt), inrättande av äldrevårdcentraler (med oklart uppdrag om man jämför med primärvårdens nuvarande uppdrag; vi tycker att alla vårdcentraler ska vara till för de äldre), mer pengar till Akademiska sjukhuset (som fått 2 miljarder i ökat anslag sedan 2007 och 190 miljoner extra så sent som i år).


Hittills har socialdemokraterna påstått att detta skulle gå att finansiera genom någon sort oklara dynamiska effekter och ett vallöfte från en ännu inte utsedd regering. Det socialdemokratiska alternativet till budget för landstinget är så illa underbyggt att landstingsfullmäktiges ordförande Lennart Hedquist vid budgetfullmäktige i juni stilla undrade om S budgetalternativ ens var lagenligt, eftersom det inte är balanserat.


Börje Wennberg har länge gjort allt för att mörka socialdemokraternas ekonomiska politik. I går fick vi någon sorts, om än aningen oklart, besked. För att finansiera alla sina vallöften finns planer på en skattehöjning. Före valet vill man inte berätta när, och med hur mycket, skatten skulle höjas. Börje Wennberg, som sitter med i alla politiska organ där ekonomiska beslut fattas och är arvoderad på heltid för att syssla med just detta, säger sig nämligen inte ha koll på landstingets ekonomi. Så förberedd är han på att ta över ansvaret för en skattefinansierad verksamhet med total omslutning på 12,5 miljarder!


Den underbalanserade budget som socialdemokraterna lade fram i juni är fortfarande allt för oklar för att vara ett stabilt underlag för landstingets verksamhet. Nu flaggar Wennberg plötsligt för en skattehöjning för att klara socialdemokraterna ur budgetknipan vid en valseger. Men vi får inte veta när, inte med hur mycket, och inte särskilt mycket om vad den ska gå till.


Det känns inte som världens mest stabila grund för styrningen av landstingets ekonomi i framtiden.

02 september 2014

Garanterad kvalitet

Jag har ägnat en stund åt att svara en av invånarna i vårt län på frågor som rör sjukvårdens kvalitetsuppföljning. Att det sker idag är intressant sammanträffande, när jag läser debattartikel i UNT av socialdemokraten Ardalan Shekarabi.


2006 fanns inte mycket av extern kvalitetsuppföljning. Landstinget drev i stort sett all verksamhet i egen regi och granskade möjligen sig själv. Socialstyrelsen och hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd skötte den yttre kontroll som fanns.


Men en större öppenhet för fristående vårdgivare ökade också behovet av att säkerställa att alla som bidrar till invånarnas sjukvård redovisar vad man gör. det handlar både om pengar och om medicinsk kvalitet.


Landstinget i Uppsala län har en rad funktioner för att kontrollera ekonomi och medicinsk kvalitet, väntetider och behandlingsmetoder hos alla aktörer som bedriver sjukvård i länet. Det är bra för alla inblandade.


En viktig effekt av vårdvalet och det som brukar kallas "fri etablering"* är att den som vill vara med i systemet måste underkasta sig en kvalitetskontroll. men det räcker inte med att kontrollera kvalitet. För att kontrollen ska vara meningsfull måste det också finnas något att jämföra med. Då vet man om kvalitén är god och likvärdig, eller om det finns brister och stora skillnader.


I vårt landsting håller vården, inte minst primärvården, god kvalitet. Det vet vi eftersom vi granskar den. Särskilt glädjande är att den primärvård som landstinget bedriver i egen regi håller mycket god klass. det vet vi eftersom vi jämför den med andra vårdgivare.


Mångfalden och öppenheten höjer kvalitén.


För övrigt tycker jag att den som skriver en artikel om kvalitet bör göra en egen faktagranskning före publicering. Blöjor vägs inte för att spara pengar, och vårdköerna i vårt landsting är kortare än de varit. Det vet vi förresten numera eftersom vi... just det... mäter köerna. Sedan 2006.


*) den etablering som kallas för "fri" innebär att den som vill starta en verksamhet måste uppfylla en lång rad krav i en så kallad regelbok på mer än femtio sidor.

01 september 2014

Ordning, reda och rätt saker

Sverige är en humanitär stormakt. Vi har råd och kompetens att kunna erbjuda bistånd till människor i nöd, oavsett var de befinner sig i världen. Vi ska vara stolta över att vi har förmågan, och vi ska ha beredskap för humanitära insatser i varje läge. Ansvaret för internationellt bistånd och för samverkan med humanitära organisationer ligger på riksdag, regering och statliga myndigheter.

Sverige har också en sjukvård i världsklass. Den vården ska vi vara rädda om, och se till så att den fungerar väl i alla lägen. Ansvaret för att forma och driva den svenska sjukvården ligger på landstingen.

Rollfördelningen mellan olika offentliga organ är viktig att hålla fast vid. Vi har sett för många exempel på offentliga aktörer som verkar tycka att de har för lite att göra.

I Uppsala län har vi många utmaningar att ta tag i när det gäller vården och kollektivtrafiken. De utmaningarna, som alltså handlar om landstingets kärnverksamhet, är alldeles tillräckliga. Ändå visar det sig finnas politiker i landstinget, som tycker att landstinget ska ta på sig statliga uppgifter.

Alliansen vill ha ordning och reda i landstingets verksamhet. Därför ägnar vi oss åt sjukvård och kollektivtrafik, och låter staten sköta det internationella biståndet.

En signal om stolthet

Idag har vi haft landstingsstyrelse. Politiska sammanträden två veckor före valet präglas av två saker. det ena är att alla förtroendevalda förutom ansvaret för att fatta kloka beslut också har en vilja att hinna träffa dem som röstar. Det andra är att...tja, det är två veckor till valet.


men viktiga beslut för landstingets verksamhet behöver fattas även mitt i en brinnande valrörelse. och de viktiga besluten kan vara både små och stora.


Ett ärende, kanske inte det allra största, handlade idag om Akademiska sjukhuset och om hur vi kan stärka sjukhusets roll i människors medvetande.


Akademiska sjukhuset är inte bara länets största sjukhus och Uppsalas största arbetsgivare. Det är också en viktig symbol för att det går väldigt bra för Uppsala. Därför spelar det roll vad sjukhuset står för på olika sätt.


När du idag besöker Akademiska sjukhuset, så hänvisas du till en numrerad ingång. Neurologin ligger i ingång 85, Thorax och medicin i ingång 50, och så vidare. Det är praktiskt, men också lite trist och ganska anonymt. Det är liksom svårt att känna pulsen stiga över ett husnummer.


Därför lade vi från Alliansen idag fram ett förslag om att se över hur vi sätter namn på hus och platser på Akademiska sjukhuset. Vi vill se om det finns möjlighet att hitta namn som kan leda till att identiteten och samhörigheten kring sjukhuset och dess verksamhet kan bli starkare.


Vi i Alliansen är stolta över Akademiska sjukhuset. Vi jobbar med att stärka sjukhusets ställning i svensk sjukvård. Översynen av namn på sjukhusets byggnader är ett exempel på det.