29 november 2009

Kultur att njuta av

Nyss hemkommen från en fin konsert i Uppsala domkyrka är det bara att konstatera att det är ett privilegium att bo i kulturstaden Uppsala. Här finns ett otroligt utbud av konst, musik, museer, teater och många andra kulturella evenemang som vi i Uppsala med omnejd kanske inte alltid uppmärksammar så mycket som vi borde. Det gäller inte minst musiken, som nu i kväll.

Utgångspunkten för all kultur är mänsligt skapande. Det kan ibland förefalla som om den viktigaste grunden för kulturella aktiviteter är offentligt stöd, men så är det självfallet inte. Bakom varje evenemang, institution eller kulturyttring står ett personligt engagemang från enskilda människor som - offentliga bidrag eller inte - är hängivna sitt engagemang. Som i all annan mänsklig aktivitet är det viktigt att se människan.

I Uppsala har vi dessutom, som sagt, mycket goda skäl att sträcka på oss och vara stolta över alla de medmänniskor som bidrar till det rika kulturlivet. En del av denna stolthet handlar om traditioner och nedärvda kulturella värden som vi måste göra vårt bästa för att vårda och utveckla. Den kyrkliga traditionen, det rika musiklivet och ett antal museer väl värda en dag eller i vart fall en eftermiddag, är bara några av dessa exempel. Och återigen ligger enskilda människors hängivna insatser till grund för allt detta.

Tack, Uppsala, för alla härliga kulturinslag som gör livet lite extra värt att leva - och Uppsala till en bra stad att bo i (närheten av)!

27 november 2009

Bra med rökstopp på Akademiska

Rökstopp för patienter som ska opereras minskar komplikationerna med hälften. Därför är det bra att Akademiska sjukhuset nu infört detta. Det förbättrar inte bara patienternas hälsa. Dessutom innebär det något som faktiskt är centralt i vårt gemensamt finansierade sjukvårdssystem, nämligen att vi själva tar ett visst ansvar för vår hälsa.

Jag menar absolut inte att man får "skylla sig själv" om man blir sjuk eller av andra skäl i behov av vård. Jag menar inte heller att vi ska tvingas att röra på oss eller att sluta röka. Däremot är det helt rimligt att ställa vissa krav exempelvis inför en planerad operation, helt enkelt för att underlätta ingreppet.

Vår välfärd ger fantastiska möjligheter och leder till att människors frihet ökar. Just därför är det viktigt att var och en av oss också tar ett personligt ansvar, både för oss själva och för välfärden som helhet. Rökstoppet på Akademiska visar ett sätt att göra just det.

25 november 2009

Ordning och reda, men det kan bli bättre

Fick idag landstingets senaste ekonomiprognos och kan konstatera att den ser något annorlunda ut jämfört med den bild vänsteroppositionen försökte måla upp under de senaste dagarnas fullmäktige. Landstinget i Uppsala län är ett av få som faktiskt klarar kommunallagens krav på balans i ekonomin. Visserligen har vi fortfarande inte balans i ekonomin i förhållande till budget, men i rådande ekonomiska läge ser det som sagt ändå bättre ut än på de flesta håll i landet.

Det är ett långsiktigt och tålmodigt arbete som börjar - ja, börjar - ge resultat. Ytterligare åtgärder sätts in efter hand för att klara en ekonomi som håller även på längre sikt.

24 november 2009

Är det verkligen så illa med mångfald?

Igår skrev och pratade jag om den ideologiska skiljelinjen mellan Alliansen och den rödgröna oppositionen. Den handlar inte om innehållet i vården eller ens om grundsynen för principer kring hur vården ska finansieras och tillhandahållas till medborgarna.

Skiljelinjen handlar som sagt, märkligt nog, om driftformer och intern styrning. Det känns lite skumt att detta skulle vara det som skiljer de olika politiska blocken i landstingsfullmäktige. Men så ska det tydligen vara. Därför finns det anledning att inte bara erinra om skiljelinjen utan också vad det är som förenar.

Först av allt: landstingets politiska ansvar för verksamheten gäller oavsett vem som utför verksamheten, så länge den finansieras med skattemedel. Det är inte så att ansvaret är mindre för den verksamhet som utförs av någon annan, sett utifrån förvaltningen av skattemedel och kraven på god vård.

Den hållningen tror jag de allra flesta finner ganska naturlig. Ingen uppfattar något annat i fråga om exempelvis skolan eller socialtjänsten. kravet gäller självklart också uppföljning och exempelvis säkerställande av fungerande vårdprocesser.

Men lika självklart är det, eller borde det i alla fall vara, att patienterna blir både rörliga och mer benägna att söka olika alternativ. Till detta behöver vården, och inte minst dess finansiärer, förhålla sig. Eller ska jag kanske skriva anpassa sig.

Hälso- och sjukvården kan helt enkelt inte vara en monolit där allting beslutas och hanteras inom ett slutet system. Därför är det angeläget att skapa förutsättningar för all verksamhet att verka i så komplex miljö. Ett exempel är att då hitta former för drift av verksamhet i egen regi.

Det är alltså skiljelinjen finns. Antingen tror man på en "monolitisk" lösning, där allt är samlat i ett och samma paket - allt från drift till finansiering. Eller också tror man på mångfald, men också samtidigt på att ha ansvar för samordning av det som ingår i denna mångfald.

Att Alliansens linje är den senare råder det nog inget tvivel om. Hur alternativet ser ut, om det nu inte är den "monolitiska" hållningen, är mycket mer oklart.

23 november 2009

Ideologi i fokus

Det blev en dag som fylldes av en ganska ideologisk budgetdebatt i landstingsfullmäktige. Jag har börjat använda även Youtube för kommentarer, och du kan se min första film här.

Det är bra att landstingspolitiken blir ideologisk. Dels är landstingets viktigaste uppgift, hälso- och sjukvården, en viktig del i den samlade välfärdspolitiken. Dels är det viktigt att tvätta bort stämpeln på landstingspolitiken som färglös och mindre avgörande. Varje röst kommer att avgöra höstens val även i landstinget, och valet står mellan... ja, gå gärna in och se filmen på Youtube. Det kommer fler efterhand.

Vård på olika villkor

En av de djupast omhuldade myterna om vår svenska hälso- och sjukvård är att den ges lika till alla efter behov. Men så är inte fallet, det visar en rad undersökningar. Ett exempel är den undersökning som nyligen gjordes av Sveriges Kommuner och Landsting, och som visade på de stora skillnader som finns i fråga om könsskillnader.

Undersökningen visar brister, som måste åtgärdas. Det kräver att vi som arbetar med hälso- och sjukvårdspolitiska frågor mer ägnar oss åt att vara kravställare och mindre åt att vara företrädare för verksamheten.

Bland det vi lärt oss av den kunskapsöversikt som gjorts är att ojämlik vård i hög grad är en fråga om bemötande. Kopplingen mellan bemötande, tillgänglighet och mångfald av vårdgivare är stark och tydlig. Hur ska man till exempel göra om man blir mindre väl bemött av den vårdgivare man utan eget val har blivit tilldelad? Här finns ett stort bemötande- och tillgänglighetsproblem som måste få sin lösning.

Styrning genom valplattform?

Fantastiskt! Vad den politiska oppositionen vill göra efter valet får vi inga som helst besked om i den pågående budgetdebatten. Det kommer i ett ännu inte framställt valmanifest, någon annan gån, och i någon annan form. Men i debatten om inriktning, verksamhet och ekonomi för nästa år och de därpå följande tre åren får vi inga som helst besked om vad oppositionen vill. Debatten handlar helt och hållet om den politiska majoritetens förslag till plan och budget.

Man kan fråga sig vad detta ointresse för att redovisa sin politik beror på...

Budgetdebatten igång

Vi har nu börjat debattera landstingets plan och budget för 2010-2012. Börje Wennberg (S) har inte gett några klara besked om den rödgröna inriktningen, däremot har Börje talat uppskattande om samförstånd - min enda reflektion är att en kombination av detta måste innebära goda förutsättningar kring ett samförstånd om den landstingsplan vi i Alliansen lägger fram. Det ser vi verkligen fram emot. Är det kanske så (som vi ibland anat) att Börje hellre samverkar med oss i Alliansen än med sina rödgröna partners?

Vad vill oppositionen med landstingets finanser?

Vi har just klarat av en debatt om landstingets delårsbokslut. Oppositionen, framför allt miljöpartiets Johan Edstav, försökte desperat få vårt landsting som ett ekonimskt moras - vilket knapast stöds av fakta. Snarare är vårt landsting ekonomiskt sett mer välskött än många jämförbara landsting, och det gäller i synnerhet de landsting där kamraterna till vår opposition är i majoritet.

I vårt landsting har under det senaste året:
- likviditeten förstärkts med 100 miljoner
- soliditeten förbättrats med fyra procentenheter

Däremot har vi fortfarande, sedan ganska många år, svårigheter att styra den sjukvård vi producerar i egen regi. Här behövs ytterligare insatser, och sådana är på gång. Men det kräver ytterligare politiska beslut; beslut som vi i vart fall i dagsläget inte ser något stöd för från oppositionen.

De rödgröna pratar gärna om styrning. I praktiken blir det inte så mycket mer än prat. Vi vet mindre än någonsin vad oppositionen vill.

Het debatt om Citybanan

Efter att själv ha haft förtroendet att hålla Alliansens "linjetal" om Citybanan följer jag nu den vidare debatten. Oppositionens argument känns, allt mer ju längre debatten lider, som allt mer fattiga. Nu försöker man påskina att att detta åtagande skulle kunna förorsaka en skattehöjning! I så fall kan man givetvis ge alla möjliga orsaker till att verksamhet i landstingets ansvar skulle föranleda höjd skatt! Sanningen är att landstingets ekonomi tål den kostnad - drygt tio miljoner per år under 25 år i en budget på drygt sju miljarder - med råge. Oppositionen försöker får det att låta som om finansieringen handlar om något helt annat.

Vi närmar oss förhoppningsvis slutet på debatten och ett beslut i fullmäktige, och det beslutet bör bli positivt på alla sätt för vårt län.

Två intensiva dagar med landstingsfullmäktige

Debatten har just börjat. I två dagar ska nu landstingsfullmäktige diskutera plan och budget för de närmaste åren, medfinansiering av Citybanan, utveckling av alternativa driftformer och mycket annat av betydelse för landstinget under de närmaste åren. Det ska bli klart intressant, inte minst med tanke på att valrörelsen närmar sig.

En fördel med modern teknik är det som jag gör just nu, nämligen att under sammanträdets gång kunna kommentera den pågående debatten. Därför blir det förhoppningvis några korta, men täta, kommentarer under sammanträdets gång.

vi hörs!

17 november 2009

Vaccinfabrik?

Jag kan i och för sig förstå att de senaste veckornas brist på vaccin kan leda till att tankarna på att bygga en egen, svensk vaccinfabrik kommer tillbaka. Men alternativet prövades för några år sedan och avfärdades med råge. Och det är faktiskt så att de senaste veckornas försenade leveranser är väl så goda skäl för att hålla fast vid den rådande ordningen. Det hade knappast gått fortare, och inte blivit leveranssäkrare, om vi hade haft en egen inhemsk vaccinfabrik.

Ändå kommer förslaget upp i debatten igen. Jag kan bara se ett enda skäl för att ens föra fram idén, och det är att försöka ge sken av att egen produktion skulle lösa den senaste tidens leveransproblem - vilket det alltså inte gör. Att producera influensavaccin är både dyrt och komplicerat, och därför är risken stor att egen inhemsk produktion faktiskt skulle leda till sämre leveranssäkerhet, dessutom till högre kostnad. Fabriken ska ju ha något att göra mellan pandemiutbrotten också.

Bättre då att satsa de pengar som fabriken och produktionen skulle kosta på forskning, både för att förebygga kommande pandemier och till exempel för att forska fram nya antibiotika mot resistenta bakterier.

Bygga vaccinfabrik är således dyrt och inte särskilt klokt, och löser inte de problem som vi sett under de senaste veckorna. Det är därför svårt att komma runt slutsatsen att förslaget helt enkelt förs fram för att skapa en falsk bild av handlingskraft och kunnande. I själva verket är det tvärtom. En egen, svensk vaccinfabrik löser inga problem men kostar massor av pengar. Pengar som alltså kan användas mycket klokare.

15 november 2009

Full fart i vaccinationsarbetet

Det är inte utan en viss förvåning jag noterar en del av både rapportering och kommentarer kring arbetet med att vaccinera mot den nya influensan. Att vårt landsting vid det här laget vaccinerat en större andel än nästan alla andra landsting sätter inte många spår, och att de problem som uppstått i ganska högg rad beror på sena leveranser framgår inte heller med någon större tydlighet, trots att bägge dessa inte helt oviktiga fakta finns väl och tydligt redovisade.

Bristen på vaccin är givetvis tråkig och inte mycket att omedelbart göra något åt. Så mycket viktigare blird et dock att klarlägga att det - samtidigt som det självklart är viktigt att alla vaccinerar sig - inte råder något krisläge. Efter hand som leveranser sker kommer också vaccinet att räcka till alla. Väl medveten om detta har jag personligen ingen brådska med att vaccinera mig.

Bristen på vaccin är också just nu orsaken, i vart fall den helt avgörande orsaken, till att det blir kö till vaccinationsplatserna. Men alla berörda arbetar för fullt med att säkerställa så att så många som möjligt ska kunna vaccineras så fort som möjligt.

Att vårt län ligger i topp i "vaccinationsligan" beror givetvis i hög grad på den organisation vi valt. I andra län, med andra valda lösningar för att organisera vaccinationen, har inte lika många hittills fått sitt vaccin. Slutsatsen av detta får anstå tills vi kan utvärdera hela processen, men för tillfället kan vi vara trygga med den lösning som valts. I detta beslut var också länets kommuner delaktiga, varvid landstingets ansvar tydligt betonades. Då är det, som sagt, glädjande med en hög vaccinationsfrekvens (även om bilderna av långa långa köer vid vaccinationsplatserna givetvis inte är lika roliga). Mindre glädjande är kanske inte helt sakliga uttalanden från företrädare för vissa av länets kommuner. Det vore bättre om de berörda kommunerna hänvisade direkt till landstinget i stället för att skylla ifrån sig. Det finns dock ingen anledning att dra igång något gräl mellan landsting och enskilda kommuner. I stället fortsätter vi med full kraft arbetet med att vaccinera så många som möjligt så snabbt som möjligt. Och, som sagt, även om köerna till vaccinationsställena är långa - så är andelen vaccinerade således bland de högsta i landet. Och det har landstinget klarat trots att kommunerna valde att ställa sig vid sidan av.

09 november 2009

Ett viktigt steg mot fler och bättre spår

I kväll kom så det oerhört glädjande beskedet att även Håbo kommun säger jag till medfinansiering av Citybanan. Det är ett viktigt beslut inte bara för Håbo, utan för hela Mälardalen.
In i det sista rådde olika besked om vilken hållning som skulle få majoritet, och därmed i vart fall en formell osäkerhet om hur det hela skulle avlöpa. I och med Håbos ja är det emellertid i praktiken klart att processen i vårt län kan gå vidare.

Det har som sagt avgörande betydelse för hela mälarregionen. Nu kan utbyggnaden av järnvägsnätet rulla på som planerat, med allt vad det innebär för att få arbetsmarknadsregionen att växa och utvecklas, möjligheterna för bättre person- och godstransporter och sist men inte minst betydelsen för miljön. Den systemsyn som präglar tankarna på utveckling av järnvägsnätet i Mälardalen har dessutom nationell betydelse. Spåren som byggs här kommer att ge effekt långt upp i norra Sverige genom att godstransporter flyter smidigare och restiderna i persontrafiken blir kortare. Sverige har plötsligt blivit en aning rundare och närmare. Hurra för det!

Men alla gillar inte beslutet om att göra stora satsningar på järnvägsnätet i Mälardalen med hjälp av medfinansiering. Det finns krafter i politiken som inte tycker att regionala och lokala prioriteringar inte ska tillmätas någon betydelse, utan att staten själ ska...tja, fortsätta den transportpolitik som lett till dagens nära nog kaotiska situation i Stockholm-Mälarregionen. Efter de mångmiljardsatsningar på exempelvis järnvägar i det glest befolkade övre Norrland som gjordes under tidigare rödgröna regimer finns det fortfarande politiker till vänster som anser att medfinansiering av viktiga projekt i vår del av landet innebär att resursstarka delar av landet "tränger sig före". Resonemanget är märkligt.

I det aktuella fallet med Citybanan handlar det om att medfinansieringen gäller en lång rad satsningar i vårt eget län och i närområdet; satsningar som vi själva från medfinansierande län och kommuner kunnat vara med och påverka. Vi har inte bara deltagit i statens prioriteringar - prioriteringarna är våra egna lika väl som statens. Det är en viktig seger, både för oss och för staten.

Mycket arbete återstår innan Citybanan och hela det järnvägssystem som krävs är på plats. Men steg tas hela tiden mot ett förverkligande. Många av oss är delaktiga i detta arbete. Vid sidan av står några misslynta politiker från vänsterexperimentet och tjurar.

04 november 2009

Är allt akut akut?

Noterar inslag i TV4-Nyheterna, och kan konstatera att problem nästan alltid kan lösas på olika sätt. Problemen på akuten är mycket uppmärksammade av oss i landstingets politiska ledning, och vi arbetar på lösningar.

Problemet med en överfull restaurang kan ju som bekant vara för många gäster - eller för få bord. På samma sätt finns det skäl att studera situationen på akutmottagningen. Är problemet lokalerna, eller kan det vara så att det går att lösa problemen på annat sätt.

Vår övertygelse i Alliansen är att många som idag söker sig till Akademiska sjukhusets akutmottagning kan tas om hand minst lika väl i andra delar av vården, till exempel i primärvården, genom bättre samarbete mellan olika vårdgivare, och mellan landstinget och länets kommuner. Den närakut som öppnades i Uppsala i början av 2007 (ett av de första vallöften Alliansen infriade) innebär en viss avlastning, och kanske kan denna verksamhet utvecklas vidare.

Någon snabb och enkel lösning finns således inte på akutmottagningens problem. Det går heller inte att lösa problemet genom en isolerad åtgärd på själva akutmottagningen. Däremot är det ett av de mest centrala problemen som just nu söker en långsiktigt hålbar lösning. Detta arbete pågår och har just nu högsta prioritet för Alliansen.