31 maj 2014

På spåret

I dessa dagar är det många som har synpunkter på det svenska järnvägsnätet. Det är lätt att förstå. Ilskan och frustrationen hos de som drabbas av haveriet mellan Knivst och Märsta är minst sagt rimlig. Ett fungerande järnvägsnät är - numera - en förusättning för att mycket annat i samhället ska fungera.

Det är lätt att tro att allt har blivit sämre med den svenska järnvägen de senaste tjugo åren. Men hur ligger det egentligen till?

Jag har tittat på lite spännande fakta.

1992 utfördes 5.963 miljoner personkilometer på det svenska järnvägsnätet. Då hade resandet, räknat i antal personkilometer per invånare, sakta minskat sedan 40-talet.

Vid den tiden avreglerades trafiken på det svenska järnvägsnätet.

2013 utfördes 11.842 miljoner personkilometer på i stort sett samma svenska järnvägsnät. Även om befolkningen ökat med drygt tio procent sedan 1991, så innebär siffran en fördubbling av antalet personkilometer. Huvuddelen av denna mycket kraftiga ökning har skett i landets storstadsområden.

Det är ingen ursäkt för Trafikverket uppenbara problem med att upprätthålla tågtrafiken på landets mest trafikerade järnvägssträcka. Men det säger något om vad avregleringen har betytt för att öka resandet på järnväg.

Det fanns underhållsproblem i det svenska järnvägsnätet även på den tid då staten skötte allt. Skillnaden var att det då inte var lik många som drabbades, eftersom de flesta aldrig åkte tåg.

Alliansen har dessutom gjort historiska satsningar på att förbättra det svenska järnvägsnätet. Men underhållet har varit eftersatt ända sedan kriget. Det behövs knappast någon statistik för att återkalla minnet av 50- och 60-talens alla järnvägsnedläggningar.

22 maj 2014

Korrekt om barnmorskelöner

Upsala nya tidning har idag en ledare där man skulle kunna hålla med om resonemanget - om artikeln utgick från korrekta fakta.

I onsdagens tidning fanns en stort uppslagen artikel om konsekvenserna av bristen på barnmorskor. Till den artikeln fanns en faktaruta där det stod att medianlönen för en barnmorska är drygt 27.000 kronor. Det är en helt felaktig siffra. Landstinget kontaktade därför tidningen och påpekade hur löneläget för barnmorskor på Akademiska sjukhuset verkligen ser ut. Så här skrev presschefen för Akademiska sjukhuset till UNT.
Efter årets lönerevision är medianlönen för barnmorskor på Akademiska sjukhuset cirka 32 400 kr - inte 27 000 kr som det står i artikeln.
Spannet ligger på 29.500-40.250 kr (lägsta-högsta lön).
Jag har inte sett dagens papperstidning och vet inte (i skrivande stund) om någon rättelse har publicerats. På nätet finns den i alla fall inte just nu, även om siffran 27.400 har plockats bort i nätversionen. Däremot florerar uppgiften att medellönen skulle ligga mellan 27.000 och 28.000 kronor. Den uppgiften kommer troligen från en hemsida som bygger på frivilligt insända löneuppgifter från enstaka anställda. Siffrorna ovan kommer från landstingets lönestatistik.

Komplettering: nu har jag noterat att det på sidan två i dagens papperstidning finns en rättelse. Därmed vet ledarredaktionen rimligen om att löneläget är betydligt högre än de drygt 27.000 kronor som är mångas uppfattning. Det är alltid lättare att föra debatt om alla parter håller sig till fakta.

21 maj 2014

Åt rätt håll

Samtidgt som våra politiska motståndare fortsätter att svartmåla, så ser vi i fakta och siffror att mycket går rätt väg. Det senste exemplet är köerna och väntetiderna, som är på väg att bli allt kortare.

Om vi ser till värdena i vårdgarantin, så ligger Uppsala län nu i mitten - och har bättre värden än riksgenomsnittet i tre av de fyra saker som mäts. Det går alltså åt rätt håll med köerna och väntetiderna.

När det gäller kömiljarden, så ser det också allt bättre ut. Fyra av de senaste sex månaderna har Uppsala län fått del av kömiljarden.

Socialdemokraterna fortsätter att prata ner vårt fina landsting, både när det gäller väntetider och landstinget som arbetsgivare. det är tråkigt men förmodligen nödvändigt om de ska kunna vinna valet. Att gå så långt som att socialdemokraterna skulle erkänna att väntetiderna och köerna blir kortare, det har jag ingen anledning att vänta.

De senaste dagarnas dörrknackningar och samtal i valstugan har gjort mig än mer övertygad. Det vi behöver göra under månaderna som kommer, det är att svara på människors frågor. Genom direkta samtal med människor kan vi förklara och rätta till. För det är många missförstånd - om det inte är rena osanningar - som behöver mötas när människor ställer frågor om de politiska alternativen.

18 maj 2014

Siffertrix

Det är förstås allvarligt att 3500 människor (3574 för att vara exakt) väntar på operation eller annan åtgärd. Men av dessa 3574 har 1713, alltså hälften, väntat mindre än en månad. För att vara riktigt exakt finns det många i den kö som socialdemokraterna anger, som inte ens har fått kallelse till operationen! Det är mer korrekt att tala om de 737 patienter som väntat mer än två månader. Så långa väntetider än nämligen inte acceptabla -  men antalet som väntat så länge är nu färre än de tidigare har varit. Köerna till vården i vårt landsting sjunker snabbt.

Samma sak med de "nästan 10000" (9614 för att vara exakt) som väntar på ett första besök hos specialist. 4333 av dem har väntat i mindre än en månad, och 2042 av dem har väntat så länge som mer än två månader. Väntetiderna till första specialistbesök är ett av landstingets svåraste problem. Det är ett skäl till att Alliansen inför vårdval på området. Vårdvalet bidrar till att situationen förbättras. Att fler väntar på specialistbesök kan också ha sin förklaring; antalet läkarbesök på vårdcentralerna (som remitterar till specialistvården) har nämligen fördubblats!

Du som vill studera dessa siffror i detalj och själv dra slutsatser om köer och väntetider kan göra det här. Då kan du också jämföra Uppsala län med andra landsting och se varför socialdemokraterna ändrat sin retorik. Först hette det "sämst i landet", sedan hette det "bland se sämsta". Nu heter det "har varit sämst". Retoriken anpassar sig till den ständiga förbättring som pågår - men erkännande från oppositionen att köläget har blivit bättre är inget jag räknat med.

Jag ser ingen anledning att skönmåla situationen i vårt landsting. Men att trixa med fakta och siffror som socialdemokraterna gör är inte att ta ansvar. Alliansen fortsätter arbetet med att korta köerna, och vi berättar gärna sanningen bakom siffrorna.


11 maj 2014

Natur- och kulturmiljövård

Roligt att radion uppmärksammar det viktiga arbete som Upplamdstiftelsen utför. I det här fallet handlar det om att hålla jordbrukslandskapet öppet. Eftersom frågan varit aktuell i veckan, så finns det skäl att påpeka att det inte finns någon som helst politisk oenighet om vikten av detta arbete. De olika uppfattningarna om nivån på medlemsavgiften till Upplandsstiftelsen handlar helt och hållet om hur mycket pengar olika partier tycker att stiftelsen ska lägga på hög.

Upplandsstiftelsens medlemmar, kommunerna i länet och landstinget, ger stiftelsen så mycket pengar som den behöver för att bedriva den verksamhet som förväntas. Genom det arbetet får vi som bor och vistas i länet möjlighet till ett natur- och friluftsliv av fantastisk kvalitet. Vi som bor i länet är alltså, som skattebetalare, garanter för detta viktiga arbete.

Däremot tycker partierna i Alliansen inte att en verksamhet, som bygger på kommunernas och landstingets ansvar för verksamhetens ekonomi, måste ha ett stort eget kapital. Den långsiktiga förmågan att betala skulder kan medlemmarna ta. Därmed behöver inte en onödigt stor summa av skattebetalarnas pengar bindas i stiftelsen.

Det är tråkigt att vissa politiska partier i den frågan inte kunde hålla fast vid gjorda överenskommelser. För Upplandsstiftelsensnverksamhet betyder det ingenting. Vi som bor och vistas i länet kommer även i fortsättningen att kunna njuta av vandringsleder, öppna jordbrukslandskap och mycket annat. Garanterat.

09 maj 2014

En primärvård i toppklass

På Twitter säger Petra Vogt att hon tycker att vi ska lösa vårdkrisen med utbyggd primärvård. Det är en bra idé.

Men först kan det vara värt att fundera över om det verkligen råder kris i vården. Faktum är att fakta ofta används rätt slarvigt - vilket är trist eftersom det skapar oro. Begrepp som kris ska sparas till rätt tillfällen. Den allvarliga situationen i förlossningsvården, inte bara i vårt län, kommer dock i närheten. Men i de flesta fall fungerar vården alldeles utmärkt, och framför allt faktiskt bättre än någonsin. Jag tänkte återkomma om det i helgen.

Så var det då vår primärvård. Jag har skrivit tidigare att den för några år sedan var rejält under isen. Idag ser det annorlunda ut. Patienterna är landets näst nöjdaste enligt den nationella patientenkäten. Antalet vårdcentraler i länet har byggts ut, och läkartätheten är den fjärde högsta i landet. Det har lett till att antalet läkarbesök har fördubblats sedan Alliansen tog över 2006.

Så nog satsar vi på en utbyggd primärvård, och det har gett resultat. De goda erfarenheterna ska vi bygga vidare på. Det är bra för patienterna, men också bra för landstingets ekonomi.

08 maj 2014

Videoblogg den 8 maj

Nu gick dagens stämma med Upplandsstiftelsen inte riktigt som planerat eftersom en överenskommelse mellan Alliansen och socialdemokraterna om landstingets och kommunernas medlemsavgift inte höll. Så mycket för att göra en överenskommelse över den så kallade blockgränsen.

07 maj 2014

Dagens videoblogg den 7 maj 2014

Jag spelade in dagens videoblogg redan klockan kvart i sju i morse, på Knivsta station. Där stod jag under en dryg timme på morgonen, delade ut material och pratade med resenärer. Det är alltid mycket intressant att höra synpunkter både på tågtrafiken och på mycket annat.

Stabila finanser

Börje Wennberg (S) påstod i den TV-debatt vi hade i UNT24 att de investeringar som landstinget klarar av utan att låna endast gäller det nya huset för kirurgi och cancervård (det så kallade J-huset). Den här bilden visar att landstinget under de kommande fem åren gör investeringar för sammanlagt drygt sex miljarder kronor utan att låna en enda krona med den beräkning vi gör idag.

"J-Huset" är kostnadsberäknat till ungefär 1,8 miljarder kronor. Till det kommer alltså andra investeringar för mer än fyra miljarder som landstinget har råd med utan att låna twck vare en långsiktigt stabil ekonomi. Hur den ekonomin har byggts upp sedan 2006 kan du läsa mer om här.

06 maj 2014

Ordning och reda igen

I förra veckan kunde man studera våra politiska motståndare i närbild. Socialdemokraten Bertil Kinnunen mötte centerpartiets Johan Örjes i debatt om bussdepåerna. Debatten visar hur viktigt det är att socialdemokraternas påståenden kommer fram i ljuset och blir bemötta.

Bakgrunden till debatten är att den depå (garage, verkstad och andra funktioner) som stadstrafiken i Uppsala idag betjänas av måste flytta. Skälet är att den ligger mitt inne i centrala Uppsala, där det ska byggas bostäder, butiker och lokaler för samhällsservice. Uppsala växer som bekant, och i alla fall vi i Alliansen tycker att det är viktigt att bygga fler bostäder.

Alltså måste depån flytta. Frågan är vart. Den saken har utretts noga, varvid flera alternativ har prövats. En enig landstingsstyrelse fällde till slut avgörande: ett programarbete ska inledas inför byggande av en depå i Fyrislund. Inför detta beslut prövades, som sagt, de olika alternativa placeringarna av depån noga.

Innan spaden sätts i backen måste det givetvis göras ett noggrant förarbete. Det är det programarbetet går ut på. Programarbetet tittar både på byggteknik och ekonomi. Att yrka att sådant ska ingå i en förstudie är att slå in öppna dörrar. Eller att inte veta vad beslutet innebär.

Socialdemokraterna vill, i den här som i andra frågor, framstå som både handlingskraftiga och metodiska. Men det blir i verkligheten lite si och så med den saken.

I ett pressmeddelande kritiserar nämligen socialdemokraterna allt möjligt i den aktuella frågan. Förutom ett antal rena faktafel (se nedan), så tycks man nu vilja se en alternativ lokalisering av den depå som behöver byggas. Då hör det alltså till saken att alternativen redan har prövats. Efter den prövningen var landstingsstyrelsen enig om var programarbetet skulle hamna. Antalet alternativa yrkanden vid det sammanträdet var exakt noll stycken (protokollet hittar du här). I beslutet framgår också att ärendet återkommer till landstingsstyrelsen när den totala ekonomin och projektets miljökonsekvenser är utrett. Varför man nu sitter och vill ha tillbaka ärendet är obegripligt. Det framgår nämligen av beslutet - som alltså fattades i enighet - när och hur ärendet ska tillbaka till landstingsstyrelsen.
 

Sakfelen och oklarheterna i S pressmeddelande
Det finns inget beslut om att landstinget ska investera två miljarder i bussdepåer. Det finns poster i landstingets investeringsplan från föregående budget om att reservera 1,4 miljarder för förstudier för eventuella bussdepåer. Det är inte ordning och reda att kalla 1,4 miljarder för två. Det är heller inte ordning och reda att kalla en förstudie för ett beslut om att göra investering.
(Kommentar tillagd i efterhand: jag har sedermera förstått att socialdemokraterna tycker att den ordagranna formuleringen i pressmeddelandet "först ville landstinget invstera 2 miljarder" skall tolkas som att där även ingår den redan färdigställda och sedan länge invigda bussdepån för regionbussar i Fyrislund.
Jag lämnar till var och en att värdera om det är en förklaring som kommit till i efterhand eller om man verkligen tänkte in en depå som beslutades innan landstinget ens var helt ansvariga för kollektivtrafiken när man valde formuleringen "ville investera".

Kinnunen påstår i pressmeddelandet att "det verkar ha gått prestige i att lägga en ny bussdepå till Fyrislund". Sanningen är att inget parti i landstingsstyrelsen har uttalat sig för någon annan lokalisering än den som en enig landstingsstyrelse inledde programarbete för i oktober.

Man kan vara lite svepande i ett pressmeddelande. Men att kalla 700 miljoner för "närmare en miljard" är att vara ganska rundhänt med siffror och fakta. Och, återigen, summan finns i ett programarbete som ännu inte fastställts som beslutad investering. Än en gång uppkommer frågan om Kinnunen och hans parti inte vet skillnaden, eller om man medvetet slarvar med fakta.

Till sist
I går ville Börje Wennberg se förslag på åtgärder för att dämpa landstingets kostnadsutveckling. Visste han då att Bertil Kinnunen nyligen hade krävt "fler händer i vården" i ett pressmddelande. Har Wennberg koll på sina kollegors utspel? Och har kollegorna koll på Wennbergs? Finns det olika uppfattningar om landstingets budget i socialdemokraterna? Eller är det bara så att Kinnunen inte förstår vad "fler händer i vården" betyder för landstingets nettokostnadsutveckling?

Myterna om landstingets väntetider

Köerna är längst i landet, hette det för ett tag sedan. Nu har oppositionen under galgen tvingats moderera sina nedsättande uttalanden, senast såg jag att det hette "bland landets längsta". Hur ligger det egentligen till med den saken?

Jag brukar hänvisa - och gör det igen till SKLs webbpplats Väntetider i vården. Där finns all information den undrande kan vänta sig.

Jag har gjort några aktuella axplock. Man ska komma ihåg att Väntetider i vården är en webbplats som bygger på att landsting rapproterar in egna värden. Ibland kan inrapporteringen halta eller fördröjas en aning, vilket är synd. det försvårar ju jämförelser.

Det finns också två olika sätt att mäta väntetider och köer. Det ena är vårdgarantin (alla ska få kontakt, besök, diagnos eller behandling inom viss tid. Vårdgarantin är lagstadgad, och den som får vänta längre har rätt att söka vård någon annan stans. Det andra sättet att mäta är den så kallade kömiljarden som bygger på en överenskommelse mellan staten och landstingen.

När det gäller vårdgarantin, så mäts både primärvård och sjukhusvård. det är fyra värden som mäts.
  • Telefontillgänglighet (komma fram på telefonm samma dag)
  • Läkarbesök i primärvård (få en läkartid inom en vecka)
  • Besök hos specialist (inom nittio dagar)
  • Operation eller behandling (ochsp inom nittio dagar)
Hur hamnar då Uppsala län?
Det är lite olika - men vi är inte sämst i någon av de fyra, och det finns fler intressanta noteringar.
Beträffande telefontillgänglighet har Uppsala län landets sjätte kortaste väntetider. Det är ett resultat av hårt arbete på många håll som nu har gett resultat.
Beträffande läkarbesök ligger vi lite lägre. Men aktuella data redovisar inte alla landsting vilket gör det lite svårt att svara säkert på hur Uppsala ligger till. Däremot kan vi notera att antalet läkarbesök fördubblats i primärvården på senare år. ja, du läste rätt; antalet besök har fördubblats! de allra flesta av dessa dubbelt så många besök, 86 procent, klaras inom den tid som vårdgarantin stipulerar.
Uppsalas (enda verkligt kvarvarande) akilleshäl enligt vårdgarantin är besök i specialistvård. Enligt senaste mätning enligt vårdgarantin är vi på tjugonde plats med 86 procent. Men siffran är minst sagt svårtolkad - eftersom vi klarar de tuffare krav som kömiljarden ställer (se nedan).
Till sist har vi väntetiderna för operation eller behandling. Där har situationen tidigare varit värre - men idag ligger Uppsala ganska precis i mitten med en elfte plats. Då ska man ha i beräkningen att tre av de fyra landsting som är större än vårt placerar sig lika med eller sämre än Uppsala län.

Med andra ord; en topplacering och en i mitten. Samt två sämre placeringar där det finns orsaker att bearbeta. Och om man väger samman de olika inrapporterade resultaten (ingen absolut statistisk fullträff), så hamnar Uppsala län på en fjortonde plats. Alltså i den mellersta tredjedelen av alla landsting. Mer exakt än så är det ärligt talat vanskligt att bedöma förhållandet mellan landsting. Skillnaderna är små, inrapporteringen emellanåt brsitfällig och felkällorna många.

Den andra mätmetoden är alltså kömiljarden. den har kortare, alltså tuffare kriterier och mäter endast diagnos och behandling i sjukhusvården, men på två nivåer. Där har Uppsala län länge kommit ut sämre, men i den senaste mätningen från i mars klarade Uppsala län tre av de fyra kriterier som mäts. Hur andra landsting klarades mars månad vet vi inte än - bara att Uppsala län om man ser en längre trend absolut har förbättrat väntetiderna markant.

Köerna och väntetiderna är fortfarande för långa. Men de är kortare än de har varit, klart kortare än många tror och betydligt kortare än när den nuvarande oppositionen fick pröva sina idéer.

Dagens videoblogg den 6 maj 2014

Idag stannade jag till vid valstugan på väg från debatt i UNT24 med socialdemokraten Börje Wennberg. Jag gav besked om hur vi ska hantera Akademiska sjukhusets utmaningar. Jag frågade också Börje vad han och socialdemokraterna vill göra. Trots flera frågor kom inga svar.

Ett femtiotal vårdplatser är stängda på Akademiska sjukhuset. Det är sjukhusets allvarligaste utmaning, och den behöver lösas. Alliansen har en gemensam och enig uppfattning om hur det ska gå till. Det är viktigt att vi har hållbara och långsiktiga lösningar, och inte hamnar i kortsiktiga panikåtgärder.

Akademiska sjukhuset är ett av landets ledande universitetssjukhus. Alliansen har stärkt sjukhusets ställning och sett till så att fler patienter än någonsin får den vård de behöver. Vi ska tillsammans fortsätta och förstärka den utvecklingen. Landstingett  måste också bli en ännu bättre arbetsgivare och se till så att vi kan rekrytera och behålla den personal vi behöver.

Det arbetar vi med, senast genom att lägga en framtidsinriktad budget. Vi jobbar vidare för valseger i alla val.

05 maj 2014

Alliansbudget och videoblogg den 5 maj 2014

Varje dag fram till Europavalet kommer jag att publicera en kort videoblogg med dagsaktuella kommentarer.

Idag handlar det om Alliansens budget för landstinget. Upsala Nya Tidning, Tv4 Nyheterna och Radio Uppland har redan refererat.

Alliansen lägger en ansvarsfull budget med väl avvägda satsningar på viktiga områden. Viktigast är att landstinget tar vara på den goda ekonomi som byggts upp under senare år och arbetar vidare med att vara en attraktiv arbetsgivare.


Budgeten i sammanfattning:


-Ökade skatteintäkter med 5,3% eller 407 mkr år 2015


-Generell uppräkning till landstingets verksamheter med 2,6% under 2015
-Uppräkning på grund av ökad befolkning och ökat vårdbehov 1,2%
-Ökad finansiering av sjukhusvården (Akademiska och lasarettet i Enköping), utöver uppräkning, med 185 mkr
-Extra medel till läkemedel med 16 mkr
-Riktad satsning för att få bättre lönebildning med 30 mkr
-Fastighetsinvesteringar 2015-17 på 3,9 miljarder, utöver detta investeringar i utrustning på 1,6 miljarder
-Totalt omfattar projektet framtidens Akademiska 6,2 miljarder fram till 2020.
-Separat forskningsbudget införs. Landstinget lägger över 200 mkr av egna medel på FoU, mest i landet per invånare

04 maj 2014

Så skapas ordning och reda

Ingen har kunnat missa att ett av vårt landstings största utmaningar under det senaste åren har varit bristen på sjuksköterskor. Det är ett nationellt problem som får allvarliga följder. På Akademiska sjukhuset har en av de svåraste konsekvenserna blivit att närmare hundratalet vårdplatser som mest varit stängda. Idag har situationen förbättrats, och ett knappt femtiotal platser hålls stängda enligt senaste redovisning. Ny personal har anställts, men det tar också tid att bemanna och att ge de nyrekryterade en god introduktion.

Självklart påverkar bristen på personal och de stängda vårdplatserna sjukhusets, och därmed landstingets, ekonomi. Nu har landstinget efter åtta år med rejäla överskott goda marginaler och kan planera långsiktigt utan panikåtgärder. Att rekrytera personal och få igång verksamheten i full skala är den viktigaste uppgiften både för landstinget och för Akademiska sjukhuset.

En lång rad åtgärder pågår också för att komma tillrätta med situationen. Arbetet sker i första hand i sjukhusets ledning med stöd av tjänstemän vid landstingets ledningskontor. De politiska organ som har ansvar för frågan följer också utvecklingen nära.

Att följa utvecklingen nära innebär också att ta de politiska beslut som krävs. Från Alliansen är vi måna om att dessa beslut kar konkret effekt på verksamheten och ekonomin, och att de är väl genomarbetade när de fattas. Situationen är inte sådan att det som behövs är beslut som ser bättre ut än de verkligen är, eller beslut som snarare skapar panik och oro i organisationen.

Riktigt så tycks inte den politiska oppositionen se på saken. I stället för att lägga fokus på kloka förslag som faktiskt löser det underliggande problemet, så har partierna i opposition valt att lägga krutet på formfrågan om vem som fattar beslut om sjukhusets budget.

I sak är frågan ganska enkel. Landstingets produktionsstyrelse, som har ansvar för de olika förvaltningarna (varav Akademiska sjukhuset är en) har signalerat att de har svårt att lägga en budget som är balanserad. Landstingsstyrelsen har noterat detta. Därmed är sjukhusets kommande underskott välkänt. Landstingsstyrelsen har därefter sagt att man vill följa utvecklingen under början av året - just för att se vad personalbristen och de stängda vårdplatserna innebär - innan några korrigeringar görs av de anslag som getts till landstingets verksamhet. En av de faktorer som påverkar sjukhusets ekonomi är nämligen också hur mycket av vården som utförs för andra landsting än vårt eget.


Det som närmast väntar är den delårsrapport som avges efter slutet av april månad varje år. Då kan en noggrann uppföljning göras av det aktuella läget.
Ordning och reda i ett landsting skapas inte genom ändlösa diskussioner om formfrågor. Ordning och reda skapas genom att i lugn och ro analysera uppkomna problem och därefter lika sakligt sätta in korrekta åtgärder. Så har Alliansen arbetat sedan 2006. Det har stärkt vårt landstings ekonomi kraftigt. Det arbetet kommer Alliansen att fortsätta under åren som kommer.

03 maj 2014

Videoblogg den 3 maj 2014

Här är min första videoblogg om kampanjen inför Europavalet. Nu är det viktigt att vi alla lägger på ett kol och ser till att vinna alla val.

02 maj 2014

Besked

Jag har ägnat en stund åt att lyssna till de fyra partiledarna i Alliansen. Tillsammans har de presenterat vad Alliansen har gjort tillsammans i regeringsställning sedan 2006. Men inte nog med det. Alliansens fyra partiledare har också berättat vad de vill göra om Alliansen under ytterigare fyra år får väljarnas förtroende.

De fyra partiledarena för Alliansen regeringar tillsammans varje dag. Varje beslut och varje åtgärd kan prövas, kritiseras och granskas. Alliansen går till val på åtta år tillsammans men också på fyra år till. Tillsammans.

Något verkligt politiskt alternativ till Alliansen finns inte idag. det finns ett antal partier som ibland redovisas som olika former av majoritetskonstellationer - men det finns inga som helst besked om hur en annan politik än den som Alliansen för skulle kunna se ut.

Valet handlar därmed inte bara - som det ibland framställs - som en match om statsministerposten mellan Reinfeldt och Löfvén. Det lag som i så fall skulle ledas av Reinfeldt är nämligen väl känt, både vad gäller laguppställningen och programmet.

Det lag som skulle ledas av Löfvén - eller någon annan företrädare för ett rödgrönt parti - har däremot inte gett några besked. Inte ett enda. Vi vet inget om skattepolitik, utrikespolitik, vårdpolitik eller utbildningspolitik. Det vore inte mer än rätt emot väljarna att man faktiskt berättar vad det är man vill göra. Tillsammans.

I vart fall vore det bra om man berättade om man ville göra det tillsammans. För inte ens det har man berättat.