Under några år med början 2007 deltog landstinget i en TV-serie om det dagliga livet på Akademiska sjukhuset. Motivet var att beskriva sjukhusets verksamhet för medborgarna. En självklarhet var redan från början att säkerställa höga krav på patienters och andra medverkandes integritet.
Våren 2011 riktade JO kritik mot landstinget. Landstinget tog omedelbart till sig av kritiken och beklagade djupt de fel som förekommit. Landstingets deltagande i TV-serien hade då redan upphört. En ursäkt framfördes också i december 2007 till de anhöriga i det fall som har uppmärksammats på senare tid. Vi som är politiskt ansvariga idag har självklart samma uppfattning.
Landstinget, och därmed också Akademiska sjukhuset, har sedan dess skärpt reglerna för filmning och fotografering. Gällande regler säger idag att även om medgivande har inhämtats får fotografering eller filmning aldrig ske på sätt som kan innebära att patientsekretessen äventyras eller på sätt att någons personliga integritet kränks.
Vi som har det politiska ansvaret för verksamheten i landstinget har alltså noggrant sett över regelverk och riktlinjer för att undvika att någon patient kan kränkas i en vårdsituation. Vi kommer att fortsätta arbetet med att stärka patientens rättigheter och minimera risken för kränkning eller brister i bemötande. Patienter och anhöriga ska aldrig behöva tveka om att de är trygga i vården.
Utöver detta finns också ett antal frågor och svar på landstingets hemsida.
18 november 2013
När det blir fel
Läser idag i UNT om människor som inte har blvit rätt behandlade i vården. de är inte ensamma om sin upplevelse. Sjukvård är en verksamhet som trots all medicinsk utveckling, och trots all teknik, ibland går galet. Den perfekta, felfria sjukvården har aldrig funnits och kommer alltid att finnas. Dessvärre.
Däremot blir sjukvården hela tiden allt bättre. Sjukdomar som för en generation sedan ledde till döden kan idag botas. De flesta som får cancer blir friska efter behandling. Det rent medicinska i vården har alltså blivit bättre. Huvuddelen av de klagomål som kommer till sjukvården handlar om annat än medicinsk felbehandling. Det som oftast får klagomål handlar om hur man blir bemött, hur man som patient får vara delaktig i den egna behandlingen, och sist men inte minst att man helt enkelt inte får några besked.
Jag tror det är viktigt att dela upp de problem som berör vårdens kvalitet i två delar. Det ena är rena bristen i kvalitet och patientsäkerhet. Det andra är allt som rör bemötande, tillgänglighet och delaktighet för patienten. Däremot ska man inte glömma bort att det ena påverkar det andra. En patient som får ett dåligt bemötande löper också risk att råka ut för medicinska felnbehandlingar. Just därför är det viktigt att vården utgår från patienten och patientens behov.
I själva verket är det bakgrunden till många av de reformer som Alliansen har sjösatt under senare år. De har också haft effekt. För sju år sedan var det primärvården som drabbades av de flesta klagomålen. Idag är upplevelsen av hur primärvården fungerar en helt annan. Det finns många orsaker till vändningen, men en av de viktigaste är att man som patient kan välja sin vårdcentral.
En annan reform som har samma syfte är att kunna läsa den egna journalen på nätet. Många tror att bekgrunden är att bryta ny mark rent tekniskt - men motivet för reformen är helt enkelt att som patient kunna vara informerad i mötet med vården. Jag är övertygad om att den reformen också kommer att leda till att människor känner att delaktighet och bemötande blir bättre. Vi ser också redan en förståelse bland läkare för att reformen behöver påverka arbetssättet och synen på förhållandet till patienten. Det är mycket bra.
Sist men inte minst ser vi en trend som är en av de viktigaste: människor vågar klaga på vården. Fler och fler framför faktiskt sina negativa synpunkter. det gör att klagomål kan tas på allvar och användas för att göra vården ännu bättre. Det finns ingen anledning att inte framföra negativa synpunkter om man inte får det bemötande man tycker sig ha rätt att kräva.
Sverige har en sjukvård som rent medicinskt hör till världens bästa, men vi har mycket kvar att göra när det gäller hur man som patient blir sedd, behandlad och bemött. I Alliansen kommer vi att jobba vidare med dessa frågor. Men även efter sju år är det mycket kvar att göra. Vi har all anledning att vara självkristiska - och alla skäl i världen att anstränga oss ännu mer.
Däremot blir sjukvården hela tiden allt bättre. Sjukdomar som för en generation sedan ledde till döden kan idag botas. De flesta som får cancer blir friska efter behandling. Det rent medicinska i vården har alltså blivit bättre. Huvuddelen av de klagomål som kommer till sjukvården handlar om annat än medicinsk felbehandling. Det som oftast får klagomål handlar om hur man blir bemött, hur man som patient får vara delaktig i den egna behandlingen, och sist men inte minst att man helt enkelt inte får några besked.
Jag tror det är viktigt att dela upp de problem som berör vårdens kvalitet i två delar. Det ena är rena bristen i kvalitet och patientsäkerhet. Det andra är allt som rör bemötande, tillgänglighet och delaktighet för patienten. Däremot ska man inte glömma bort att det ena påverkar det andra. En patient som får ett dåligt bemötande löper också risk att råka ut för medicinska felnbehandlingar. Just därför är det viktigt att vården utgår från patienten och patientens behov.
I själva verket är det bakgrunden till många av de reformer som Alliansen har sjösatt under senare år. De har också haft effekt. För sju år sedan var det primärvården som drabbades av de flesta klagomålen. Idag är upplevelsen av hur primärvården fungerar en helt annan. Det finns många orsaker till vändningen, men en av de viktigaste är att man som patient kan välja sin vårdcentral.
En annan reform som har samma syfte är att kunna läsa den egna journalen på nätet. Många tror att bekgrunden är att bryta ny mark rent tekniskt - men motivet för reformen är helt enkelt att som patient kunna vara informerad i mötet med vården. Jag är övertygad om att den reformen också kommer att leda till att människor känner att delaktighet och bemötande blir bättre. Vi ser också redan en förståelse bland läkare för att reformen behöver påverka arbetssättet och synen på förhållandet till patienten. Det är mycket bra.
Sist men inte minst ser vi en trend som är en av de viktigaste: människor vågar klaga på vården. Fler och fler framför faktiskt sina negativa synpunkter. det gör att klagomål kan tas på allvar och användas för att göra vården ännu bättre. Det finns ingen anledning att inte framföra negativa synpunkter om man inte får det bemötande man tycker sig ha rätt att kräva.
Sverige har en sjukvård som rent medicinskt hör till världens bästa, men vi har mycket kvar att göra när det gäller hur man som patient blir sedd, behandlad och bemött. I Alliansen kommer vi att jobba vidare med dessa frågor. Men även efter sju år är det mycket kvar att göra. Vi har all anledning att vara självkristiska - och alla skäl i världen att anstränga oss ännu mer.
16 november 2013
Fortsatt förnyelse
Under några kvällar under veckan som gick har vi haft utbildning för våra kandidater i Uppsala län. Jag har haft nöjet att tillsammans med min kollega Nina Lagh berätta om det vi gjort i landstinget under de sju år som vi varit i majoritet. Det är roligt, för vi har många reformer att berätta om, men det ger också anledning till eftertanke.
Val vinns inte på det man gjort, utan på det man vill göra. Dessutom vinns val på skillnader mellan olika politiska alternativ.
Mycket som hänt i landstinget sedan 2006 har gjort vården bättre. Men det ska inte tolkas som att vi när mätta och nöjda med de två mandatperioder som Alliansen har styrt.
Parollen "det är bra som det är" är inte en vinnare i nästa val. Arbetet måste fortsätta med att förnya landstinget och förändra synen på många centrala frågor i vården och kollektivtrafiken. Allting är inte bra idag, men det blir inte bättre genom att vi gör som vi tidigare har gjort. Olika valfrihetsreformer är ett exempel, möjligheten att läsa den egna journalen på nätet är ett annat.
Människor får fortfarande vänta för länge på vård, särskilt i specialistvården. Vi kan inte vara nöjda förrän vårdköerna är borta.
Landstinget får många klagomål på delaktighet och bemötande. Det är en viktig signal, som vi som har politiskt ansvar måste ta på allvar. Att människor inte upplever att vården möter dem på rätt sätt är oacceptabelt, om vi ska kvar förtroendet för den svenska sjukvårdsmodellen.
Att buss- och tågtrafiken har blivit bättre betyder inte att den ännu är tillräckligt bra. Biljettsystemet är krångligt och ett hinder för att fler ska välja buss och tåg. Det måste vara bekvämare och smidigare att välja bussen eller tåget framför bilen.
Vi har mycket kvar att göra. Fram till valet i september ska vi berätta mer om det. Sedan ska vi med väljarnas förtroende i ryggen fortsätta förnyelsen. Det gjorde vi 2006 och 2010, och det ska vi göra igen.
14 november 2013
Steg för steg
Sedan Alliansen fick väljarna förtroende i valet 2006 så har landstinget haft överskott på totalt 900 miljoner kronor. Soliditieten (den långsiktiga förmågan att betala skulder) och det egna kapitalet har ökat kraftigt. Samtidigt har vårt landsting investerat mer än någonsin. Bland annat har ett helt nytt hus byggts för psykiatrin.
Den förbättrade ekonomin har lett till att landstinget nu har börjat göra avsättningar för att kunna möta framtida pensionsåtaganden utan att tvingas låna eller höja skatten. Dessutom har anslaget till hälso- och sjukvård och till kollektivtrafik ökat. Vårt landsting satsar idag mer än någonsin på dessa kärnområden.
Vän av ordning undrar förstås hur detta går ihop. Hur kan ett landsting både satsa mer på vård och kollektivtrafik och samtidigt förbättra sin ekonomiska ställning?
Svaret är egentligen ganska enkelt. Beslutsprocesser och styrning har stramats upp ordentligt. Som exempel ges numera inga extra anslag direkt till förvaltningar som redovisar underskott. Varje vksamhet får arbeta mot den budget och det uppdrag som ges inför varje verksamhetsår. Därefter stäms resultatet av efter årets slut, i det årliga bokslutet. Det har förbättrat budgetdisciplinen och minskat förvaltningarnas underskott.
Inte nog med det. Personalen är friskare. Sjukskrivningarna har nära nog halverats, från drygt 8 procent till ungefär 4,6. Vårt landsting har också mycket låga kostnader för inhyrd personal. Styrningen av byggprojekt har blivit dramatiskt bättre. Som exempel byggdes Psykiatrins Hus billigare än budget. Om man tar med ett antal extra projekt som genomfördes i samband med huvudprojektet, så blev huset faktiskt 64 miljoner billigare än budget.
Stramare regler och bättre uppföljning, med andra ord. Nu kommer Alliansen att gå vidare med att strama upp landstingets processer. På den senaste landstingsstyrelsen fattades beslut om att införa ett ledningssystem för hela verksamheten, just för att förbättra och samordning ledningen ytterligare.
Ordning och reda är ett begrepp som då och då florerar i debatten om landstingets verksamhet. Min enda kommentar till dem som gillar att prata om "ordning och reda" är att vi i Alliansen inte snackar så mycket. Vi levererar.
Den förbättrade ekonomin har lett till att landstinget nu har börjat göra avsättningar för att kunna möta framtida pensionsåtaganden utan att tvingas låna eller höja skatten. Dessutom har anslaget till hälso- och sjukvård och till kollektivtrafik ökat. Vårt landsting satsar idag mer än någonsin på dessa kärnområden.
Vän av ordning undrar förstås hur detta går ihop. Hur kan ett landsting både satsa mer på vård och kollektivtrafik och samtidigt förbättra sin ekonomiska ställning?
Svaret är egentligen ganska enkelt. Beslutsprocesser och styrning har stramats upp ordentligt. Som exempel ges numera inga extra anslag direkt till förvaltningar som redovisar underskott. Varje vksamhet får arbeta mot den budget och det uppdrag som ges inför varje verksamhetsår. Därefter stäms resultatet av efter årets slut, i det årliga bokslutet. Det har förbättrat budgetdisciplinen och minskat förvaltningarnas underskott.
Inte nog med det. Personalen är friskare. Sjukskrivningarna har nära nog halverats, från drygt 8 procent till ungefär 4,6. Vårt landsting har också mycket låga kostnader för inhyrd personal. Styrningen av byggprojekt har blivit dramatiskt bättre. Som exempel byggdes Psykiatrins Hus billigare än budget. Om man tar med ett antal extra projekt som genomfördes i samband med huvudprojektet, så blev huset faktiskt 64 miljoner billigare än budget.
Stramare regler och bättre uppföljning, med andra ord. Nu kommer Alliansen att gå vidare med att strama upp landstingets processer. På den senaste landstingsstyrelsen fattades beslut om att införa ett ledningssystem för hela verksamheten, just för att förbättra och samordning ledningen ytterligare.
Ordning och reda är ett begrepp som då och då florerar i debatten om landstingets verksamhet. Min enda kommentar till dem som gillar att prata om "ordning och reda" är att vi i Alliansen inte snackar så mycket. Vi levererar.
Ärna
Idag kommenterar i stort sett alla lokala politiker regeringens beslut om civilt flyg på Ärna. För egen del har jag ingen uppfattning om förutsättningarna för kommersiellt civilflyg, men jag har många gånger tryckt på hur viktigt det är att säkerställa förutsättningar för den verksamhet landstinget bedriver.
Därför är framtiden för Ärna viktig för landstinget. Det gäller oavsett vem som driver flygplatsen och vilken verksamhet som bedrivs i övrigt. Ärna är ett viktigt nav för svensk luftburen ambulanssjukvård och därmed för Akademiska sjukhuset. Därför är jag angelägen om att landstinget kan fortsätta den verksamhet som bedrivs idag.
Med beskedet från regeringen i ryggen kan vi arbeta vidare med att stärka samarbetet i landet kring den luftburna ambulanssjukvården. Det kommer att betyda mycket för vården utveckling - och väldigt mycket för Uppsala, för landstinget och för Akademiska sjukhuset.
Därför är framtiden för Ärna viktig för landstinget. Det gäller oavsett vem som driver flygplatsen och vilken verksamhet som bedrivs i övrigt. Ärna är ett viktigt nav för svensk luftburen ambulanssjukvård och därmed för Akademiska sjukhuset. Därför är jag angelägen om att landstinget kan fortsätta den verksamhet som bedrivs idag.
Med beskedet från regeringen i ryggen kan vi arbeta vidare med att stärka samarbetet i landet kring den luftburna ambulanssjukvården. Det kommer att betyda mycket för vården utveckling - och väldigt mycket för Uppsala, för landstinget och för Akademiska sjukhuset.
12 november 2013
Frisk vård
2003 var sjukfrånvaron i vårt landsting hisnande 8,57 procent. Idag har sjukfrånvaron sjunkit till ungefär 4,5 procent. Det är nästan en halvering. Mycket av förbättringen har skett sedan Alliansen tog över 2006. Skälet är ett målmedvetet arbete med arbetsmiljö och arbetsvillkor.
En del av detta arbete är reglerat i kollektivavtal med medarbetarnas fackliga organisationer. Arbetsgivaren betalar in premier för våra anställdas sjukförsäkringsskydd. Då ligger det i arbetsgivarens intresse att ha en god arbetsmiljö, så att kostnaden för försäkringen blir så låg som möjligt. Det är ingen principiell skillnad mellan att ge medarbetarna en god arbetsmiljö och att sköta om sin bil eller sin bostad för att hålla ned försäkringskostnaden. Men det är förstås viktigare att vårda våra anställda än att sköta om bilar och hus.
Så tycker inte Sören Bergqvist (V), som var personallandstingsråd på den gamla onda tiden, när arbetsmiljön (och andra orsaker) gjorde att våra anställda var nästan dubbelt så sjuka som idag. Han tycker att de återbetalda premierna ska gå till någon form av "personalbefrämjande insatser".
Det är oklart vad Bergqvist menar. Det "personalbefrämjande" som han i ansvarig ställning sysslade med, ledde ju till hisnande höga sjukskrivningstal och således till en sämre arbetsmiljö än idag. Därmed kan Bergqvists utspel förpassas till vad det verkligen är: ett politiskt trick för att knipa poäng på en av de viktigaste frågor som vi i landstinget har att syssla med, nämligen en god personalpolitik.
En del av detta arbete är reglerat i kollektivavtal med medarbetarnas fackliga organisationer. Arbetsgivaren betalar in premier för våra anställdas sjukförsäkringsskydd. Då ligger det i arbetsgivarens intresse att ha en god arbetsmiljö, så att kostnaden för försäkringen blir så låg som möjligt. Det är ingen principiell skillnad mellan att ge medarbetarna en god arbetsmiljö och att sköta om sin bil eller sin bostad för att hålla ned försäkringskostnaden. Men det är förstås viktigare att vårda våra anställda än att sköta om bilar och hus.
Så tycker inte Sören Bergqvist (V), som var personallandstingsråd på den gamla onda tiden, när arbetsmiljön (och andra orsaker) gjorde att våra anställda var nästan dubbelt så sjuka som idag. Han tycker att de återbetalda premierna ska gå till någon form av "personalbefrämjande insatser".
Det är oklart vad Bergqvist menar. Det "personalbefrämjande" som han i ansvarig ställning sysslade med, ledde ju till hisnande höga sjukskrivningstal och således till en sämre arbetsmiljö än idag. Därmed kan Bergqvists utspel förpassas till vad det verkligen är: ett politiskt trick för att knipa poäng på en av de viktigaste frågor som vi i landstinget har att syssla med, nämligen en god personalpolitik.
Bättre arbetsmiljö och friskare
medarbetare har lagt grunden för en lägre premier för arbetsmarknadsförsäkringarna. Dessa kan nu användas till rätt saker: att ge invånarna i länet en bättre
vård och kollektivtrafik. En god arbetsgivare ska landstinget vara genom bra arbetsvillkor
och bättre arbetsmiljö. Arbetsmarknadsförsäkringen
är inte till för att plocka politiska poäng utan ett led i en långsiktig arbetsgivarpolitik som ska leda till friskare medarbetare.
Förändring
Innebär ändrade arbetssätt med automatik att saker och ting blir sämre? Det är en berättigad fråga. När verksamhet förändras, till exempel i vården, så är det viktigt att förklara vad förändringen går ut på och vad den ska leda till.
Det tycker jag att Åsa Hagberg, divisionschef för psykiatridivisionen på Akademiska sjukhuset, gör på ett utmärkt sätt i dagens UNT.
Ett vanligt och väldigt enkelt sätt att beskriva förändring i sjukvården är att tala om att "vårdplatser bantas bort". Det låter ju alltid som en dramtisk medskärning - och vi vet ju alla hur ont det är om vårdplatser.
Eller...?
I själva verket ska vi i regel vara ganska tacksamma för det som förändringen innebär. Den bästa vården ges inte alltid på en fast vårdplats, utan allt mer av sjukvården, inklusive psykiatrin, ges numera i så kallad öppen vård. Det innebär att man kan få den vård man behöver utan att för den skull bli inlagd på ett sjukhus med allt vad det innebär.
Vi blir allt fler äldre. Det leder till att vi också behöver tänka annorlunda på hur vården organiseras och utformas. Nya mediciner och andra behandlingsmetoder påverkar också. Den utvecklingen har pågått i årtionden, och den har lett till att vi i Sveirge har en sjukvård som håller en mycket hög standard, när vi jämför oss med andra länder. Det som för ett årtionde sedan innebar inläggning på sjukhus, till mycket höga kostnader utan att vården för den skull var bättre, kan idag göras bättre genom att patienten kommer till en mottagning eller får hembesök av läkare eller annan vårdpersonal.
Det är, som sagt, enkelt att beskriva ett minskat antal vårdplatser som en "neddragning". I själva verket ökar resurserna till äldrepsykiatrin, och nya arbetssätt gör att verksamheten kan nå fler. Det kan jag av egen erfarenhet konstatera är en bra utveckling, för äldres psykiska hälsa är en av de viktigaste frågorna på vårdens agenda. Det gäller vid demens - men också för andra äldre som i mogen ålder möter nya existensiella frågor.
Låt oss därför hoppas att vården av de äldre, och alldeles särskilt äldrepsykiatrin, ska bli föremål för en fortsatt god utveckling där moderna metoder, vårdförmer och behandlignar kan användas fullt ut.
Det tycker jag att Åsa Hagberg, divisionschef för psykiatridivisionen på Akademiska sjukhuset, gör på ett utmärkt sätt i dagens UNT.
Ett vanligt och väldigt enkelt sätt att beskriva förändring i sjukvården är att tala om att "vårdplatser bantas bort". Det låter ju alltid som en dramtisk medskärning - och vi vet ju alla hur ont det är om vårdplatser.
Eller...?
I själva verket ska vi i regel vara ganska tacksamma för det som förändringen innebär. Den bästa vården ges inte alltid på en fast vårdplats, utan allt mer av sjukvården, inklusive psykiatrin, ges numera i så kallad öppen vård. Det innebär att man kan få den vård man behöver utan att för den skull bli inlagd på ett sjukhus med allt vad det innebär.
Vi blir allt fler äldre. Det leder till att vi också behöver tänka annorlunda på hur vården organiseras och utformas. Nya mediciner och andra behandlingsmetoder påverkar också. Den utvecklingen har pågått i årtionden, och den har lett till att vi i Sveirge har en sjukvård som håller en mycket hög standard, när vi jämför oss med andra länder. Det som för ett årtionde sedan innebar inläggning på sjukhus, till mycket höga kostnader utan att vården för den skull var bättre, kan idag göras bättre genom att patienten kommer till en mottagning eller får hembesök av läkare eller annan vårdpersonal.
Det är, som sagt, enkelt att beskriva ett minskat antal vårdplatser som en "neddragning". I själva verket ökar resurserna till äldrepsykiatrin, och nya arbetssätt gör att verksamheten kan nå fler. Det kan jag av egen erfarenhet konstatera är en bra utveckling, för äldres psykiska hälsa är en av de viktigaste frågorna på vårdens agenda. Det gäller vid demens - men också för andra äldre som i mogen ålder möter nya existensiella frågor.
Låt oss därför hoppas att vården av de äldre, och alldeles särskilt äldrepsykiatrin, ska bli föremål för en fortsatt god utveckling där moderna metoder, vårdförmer och behandlignar kan användas fullt ut.
06 november 2013
En dag om cancervård
Idag har jag ägnat hela dagen åt att diskutera cancervården på regional och nationell nivå. Företrädare för landsting och sjukvårdsregioner i hela Sverige har mötts för att diskutera både problem och framgångsfaktorer i cancervården. Det vi som har deltagit kan konstatera är att mycket är bra, men också att väldigt mycket kan bli ännu bättre.
Var tredje svensk kommer under sin livstid att få en cancerdiagnos. Det är långt fler än för några decennier sedan - men en orsak till att det är så, är att väldigt många idag också överlever sjukdomar och tillstånd som för en generation ledde till döden. Svensk sjukvård klarar helt enkelt att bota betydligt fler än tidigare.
Trots att fler än någonsin överlever, är beskedet att man fått cancer oerhört traumatiskt för de allra flesta. Därför är bemötandet, hur man får beskedet, och stödet under sjukdomen ytterst avgörande.
Tillsammans kan vi som arbetar i svensk sjukvård göra mer för att cancervården ska bli ännu bättre. Jag har fått intressanta idéer om vård, behandling, forskning och samarbete med hem för att arbeta vidare med i vårt eget landsting.
Var tredje svensk kommer under sin livstid att få en cancerdiagnos. Det är långt fler än för några decennier sedan - men en orsak till att det är så, är att väldigt många idag också överlever sjukdomar och tillstånd som för en generation ledde till döden. Svensk sjukvård klarar helt enkelt att bota betydligt fler än tidigare.
Trots att fler än någonsin överlever, är beskedet att man fått cancer oerhört traumatiskt för de allra flesta. Därför är bemötandet, hur man får beskedet, och stödet under sjukdomen ytterst avgörande.
Tillsammans kan vi som arbetar i svensk sjukvård göra mer för att cancervården ska bli ännu bättre. Jag har fått intressanta idéer om vård, behandling, forskning och samarbete med hem för att arbeta vidare med i vårt eget landsting.
05 november 2013
Trångt
Idag uppmärksammar både UNT och Radio Uppland att det är trångt på Akademiska sjukhusets akutmottagning. Det har vi i Alliansen också gjort.
Därför har hälso- och sjukvårdsstyrelsen fattat beslut om att inrätta 26 mellanvårdspplatser, som skapas just för att lasta av akutmottagningen och sjukhusets medicinavdelningar trycket från framför allt äldre patienter.
Det pågår också rekrytering av sjuksköterskor för att kunna bemanna de avdelningar som hållits stängda på grund av personabrist.
Därför har hälso- och sjukvårdsstyrelsen fattat beslut om att inrätta 26 mellanvårdspplatser, som skapas just för att lasta av akutmottagningen och sjukhusets medicinavdelningar trycket från framför allt äldre patienter.
Det pågår också rekrytering av sjuksköterskor för att kunna bemanna de avdelningar som hållits stängda på grund av personabrist.
04 november 2013
Kvalitet och siffertrix
Hur står det egentligen till med välfärden? Frågan är berättigad eftersom det i debatten ofta förekommer påståenden om att kvalitén skull sjunka och att det skulle leda till att människors förtroende för välfärden, och i landstingens fall för sjukvården, skulle vara sjunkande. Idag är det till exempel Stefan Löfvén och Magdalena Andersson som i SvD talar om "larmrapporter om välfärden". Likaså försöker Vivianne Macdisi i UNT svartmåla bröstcancervården i vårt landsting.
Sanningen är att kvalitén på hälso- och sjukvården, i Sverige och framför allt i vårt län, är mycket god. Faktum är också att kvalitén i många fall är högre idag än den var då Alliansen fick väljarnas förtroende.
Ett mått på bröstcancervårdens kvalitet är hur många som lever fem år efter att de fått en diagnos. För sex år sedan var siffran 88,2 procent. Idag är den siffran 91,9. Fler överlever alltså bröstcancer efter sju år med Alliansen. Då ska man dessutom ha i bakhuvudet att Sverige i en internationell jämförelse ligger mycket bra till.
Ett annat intressant område är hjärt-/kärlsjukdomar. Andelen patienter som vårdas på strokeenhet har sedan 2006 ökat från ungefär 80 till drygt 90 procent, en ökning med hela tio procentenheter.
En annan intressant siffra handlar om förtroendet för vården på sjukhus och vårdcentraler. även där kan vi se ett ökat förtroende för den vård som bedrivs idag jämfört med innan Alliansen fick väljarnas förtroende. 2006 hade 71, 3 procent stort eller mycket stort förtroende för den vård de fick på länets sjukhus. Vid den senaste mätningen visade motsvarande siffra 76 procent.
Att, som Löfvén och Andersson gör, med svepande påståenden tala om "larmrapporter" saknar alltså fog om man ser till vårdens kvalitet. Sedan råder det inget tvivel om att det finns saker som behöver förbättras i välfärden. En av de viktigaste är att skapa bättre arbetsmiljö och arbetsvillkor för våra anställda. det är också något som vi arbetar med.
Det finns mycket som kan bli bättre i hälso- och sjukvården i Sverige och i vårt län. Men att försöka knipa poäng i den politiska debatten med att använda uttryck som "larmrapporter", det är att svartmål aen verksamhet som sannerligen förtjänar bättre.
Sanningen är att kvalitén på hälso- och sjukvården, i Sverige och framför allt i vårt län, är mycket god. Faktum är också att kvalitén i många fall är högre idag än den var då Alliansen fick väljarnas förtroende.
Ett mått på bröstcancervårdens kvalitet är hur många som lever fem år efter att de fått en diagnos. För sex år sedan var siffran 88,2 procent. Idag är den siffran 91,9. Fler överlever alltså bröstcancer efter sju år med Alliansen. Då ska man dessutom ha i bakhuvudet att Sverige i en internationell jämförelse ligger mycket bra till.
Ett annat intressant område är hjärt-/kärlsjukdomar. Andelen patienter som vårdas på strokeenhet har sedan 2006 ökat från ungefär 80 till drygt 90 procent, en ökning med hela tio procentenheter.
En annan intressant siffra handlar om förtroendet för vården på sjukhus och vårdcentraler. även där kan vi se ett ökat förtroende för den vård som bedrivs idag jämfört med innan Alliansen fick väljarnas förtroende. 2006 hade 71, 3 procent stort eller mycket stort förtroende för den vård de fick på länets sjukhus. Vid den senaste mätningen visade motsvarande siffra 76 procent.
Att, som Löfvén och Andersson gör, med svepande påståenden tala om "larmrapporter" saknar alltså fog om man ser till vårdens kvalitet. Sedan råder det inget tvivel om att det finns saker som behöver förbättras i välfärden. En av de viktigaste är att skapa bättre arbetsmiljö och arbetsvillkor för våra anställda. det är också något som vi arbetar med.
Det finns mycket som kan bli bättre i hälso- och sjukvården i Sverige och i vårt län. Men att försöka knipa poäng i den politiska debatten med att använda uttryck som "larmrapporter", det är att svartmål aen verksamhet som sannerligen förtjänar bättre.
23 oktober 2013
Regional utveckling
2011 tog landstinget över det samlade ansvaret för länets kollektivtrafik. Det skedde efter eniga beslut i länets kommuner. Nu börjar vi se allt fler positiva effekter av den samordning som beslutet har lett till.
För en tid sedan rapporterade medierna om kraftigt ökat resande med kollektivtrafiken, och nu kan vi också konstatera en annan positivt effekt. Priserna på bostäder ökar i länet, och många anser att den klart bättre trafiken med Upptåget är en viktig orsak.
Det är naturligtvis inte landstingets uppgift att påverkat prisutvecklingen på bostäder. Däremot är det faktiskt en uppgift för ett landsting att se till så att vårt län växer och utvecklas. det kan länet inte göra utan en attraktiv bostadsmarknad - och den påverkas av en fungerande kollektivtrafik.
Mpnga andra fktorer påverkar också länets utveckling, men tillgången till bostäder även utanför Uppsala, och en kollektivtrafik som leder till en större och mer tillgänglig arbetsmarknad är mycket viktiga faktorer.
Därmed drar landstinget sitt strå till stacken. Uppsala län har landets lägsta arbetslöshet. Möjligheterna att bo och arbeta på olika orter är en av förklaringarna. Vi ska jobba vidare med att göra länet attraktivt att bo och verka i.
För en tid sedan rapporterade medierna om kraftigt ökat resande med kollektivtrafiken, och nu kan vi också konstatera en annan positivt effekt. Priserna på bostäder ökar i länet, och många anser att den klart bättre trafiken med Upptåget är en viktig orsak.
Det är naturligtvis inte landstingets uppgift att påverkat prisutvecklingen på bostäder. Däremot är det faktiskt en uppgift för ett landsting att se till så att vårt län växer och utvecklas. det kan länet inte göra utan en attraktiv bostadsmarknad - och den påverkas av en fungerande kollektivtrafik.
Mpnga andra fktorer påverkar också länets utveckling, men tillgången till bostäder även utanför Uppsala, och en kollektivtrafik som leder till en större och mer tillgänglig arbetsmarknad är mycket viktiga faktorer.
Därmed drar landstinget sitt strå till stacken. Uppsala län har landets lägsta arbetslöshet. Möjligheterna att bo och arbeta på olika orter är en av förklaringarna. Vi ska jobba vidare med att göra länet attraktivt att bo och verka i.
21 oktober 2013
Ordning och reda
Vårt landsting har idag bättre ekonomi än på många år. De
senaste sju åren har gett överskott i ekonomin, trots stora satsningar både på
sjukvård och kollektivtrafik. Landstinget har idag en kassa på mer än en
miljard kronor - pengar som inte existerade då Alliansen fick ansvaret 2006.
Sedan dess har ansvarsfull ekonomisk förvaltning och medvetna satsningar på
vård och trafik skapat utrymme för investeringar. Dessutom görs avsättningar
för kommande pensioner - även det något som borde ha påbörjats för länge sedan.
Det som har hänt kan presenteras med siffror. Landstingets egna kapital har ökat från 1.747 miljoner till 2.598 miljoner kronor, alltså med nästan 900 miljoner kronor. Det samlade resultatet för landstinget mellan 2006 och 2012 är 781 miljoner kronor. Ändå har landstinget inte bara "samlat i ladorna". Under samma tid har landstinget investerat i byggnader för nästan 2,5 miljarder - och hälso- och sjukvården har tillförts drygt 1,3 miljarder kronor. Bara mellan 2012 och 2013 ökade resurserna till länets hälso- och sjukvård med 391 miljoner kronor! Orsaken är inte slöseri med skattemedel, utan att befolkningen växer och vårdbehovet ökar. Eftersom vårt län har landets lägsta arbetslöshet, så har vi råd med hjälp av de skatteintäkter som ramlar in. Mer om det i ett särskilt inlägg senare.
Det som har hänt kan presenteras med siffror. Landstingets egna kapital har ökat från 1.747 miljoner till 2.598 miljoner kronor, alltså med nästan 900 miljoner kronor. Det samlade resultatet för landstinget mellan 2006 och 2012 är 781 miljoner kronor. Ändå har landstinget inte bara "samlat i ladorna". Under samma tid har landstinget investerat i byggnader för nästan 2,5 miljarder - och hälso- och sjukvården har tillförts drygt 1,3 miljarder kronor. Bara mellan 2012 och 2013 ökade resurserna till länets hälso- och sjukvård med 391 miljoner kronor! Orsaken är inte slöseri med skattemedel, utan att befolkningen växer och vårdbehovet ökar. Eftersom vårt län har landets lägsta arbetslöshet, så har vi råd med hjälp av de skatteintäkter som ramlar in. Mer om det i ett särskilt inlägg senare.
Landstingsfullmäktige antog i september en strategisk plan
för åren fram till 2025. Där redovisas bedömningar av befolkningsutveckling och
vårdbehov. Planen visar också hur landstingets ekonomi kommer att utvecklas. Det
kommer även i fortsättningen att behövas en återhållsam syn på vårdens
kostnadsutveckling för att klara den framtid som beskrivs i den strategiska
planen.
Allt är inte frid och fröjd. Ekonomin måste fortsatt hållas
under sträng kontroll. Landstinget måste också ha kraft att utveckla en
sjukvård för länets invånare men också för alla dem som från andra delar av
landet kommer till Akademiska sjukhuset för den högt specialiserade vård som
sjukhuset ska erbjuda. Hur den ekvationen ska gå till beskriver den strategiska
planen – den första som antagits i vårt landsting och ett sätt att visa hur
kommande behov av finansiering ska mötas.
Akademiska sjukhuset har på flera områden flyttat fram sina
positioner. Ett flertal rikssjukvårdsuppdrag, samverkan med andra landsting,
kopplingen till den nya Skandionkliniken och statliga satsningar på medicinsk
forskning är några exempel. Nu måste satsningar ske på att modernisera
sjukhuset. Det har landstinget råd med, om ekonomin fortsätter att skötas
ansvarsfullt och med återhållsamhet så som har skett sedan 2006.
I själva verket visar redovisningen av landstingets ekonomi
på punkt efter punkt att situationen är stabilare nu än när Alliansen tog över
ansvaret 2006. Det ger framtidstro och utrymme för viktiga satsningar.
Två saker återstår att göra, som jag skrivit om tidigare.
Det ena är att komma till rätta med för långa väntetider i specialistvården. Det
andra är att förbättra arbetsmiljön och att stärka landstinget som
arbetsgivare.
15 oktober 2013
Det här med att välja
Idag presenterar Upsala Nya Tidning en stor bilaga inför valet av gymnasieskola. Bilagan är ett intressant tidsdokument. Det går numera nämligen att välja - och välja bort - vilken gymnasieskola man som elev vill gå på.
Det är inget enkelt val. Det handlar om ett viktigt skede i en elevs utbildning, som kan vara avgörande för möjligheterna att välja yrke i framtiden. Naturligtvis måste ett sådant val bygga på god information och kunskap om olika alternativ. Mycket av kritiken mot möjligheterna att välja gymnasieskola handlar om att bristande kunskap om de olika alternativen ger bristande underlag för ett välinformerat val. Samma kritik riktas för övrigt mot flera andra valfrihetsreformer, till exempel inom vården.
Men om möjligheten att välja inte fanns? Hur iniformerade var vi, som på vår tid (jag gick i gymnasiet på 70-talet) helt enkelt anvisades ett gymnasium utan större möjligheter att reflektera över om det vara bra eller dåligt? Svaret är: inte alls. Vi fick ta för givet att den skola vi valde faktiskt var så bra som vi kunde förbänta oss. Och det var den...ibland. Variationen i kvalitet fanns även på 70-talet. Skillnaden idag är att den skola som inte skärper sig snabbt blir utan elever.
Att det sedan finns brister i den svenska skolan är en annan sak. De bristerna måste åtgärdas, och ett initensivt arbete pågår också med att göra hela den svenska skolan bättre.
Frågan om möjigheten att välja är en djupt ideologisk fråga somo vinner på att hållas levande. Vi har anledning att idag, på 2000-talet, komma ihåg att det finns politiker som hånar möjligheterna att välja välfärdstjänster. För det där med att anse att alla inte är lika mogna och kapabla att välja, det är ett argument som vi har hört förr.
Det är inget enkelt val. Det handlar om ett viktigt skede i en elevs utbildning, som kan vara avgörande för möjligheterna att välja yrke i framtiden. Naturligtvis måste ett sådant val bygga på god information och kunskap om olika alternativ. Mycket av kritiken mot möjligheterna att välja gymnasieskola handlar om att bristande kunskap om de olika alternativen ger bristande underlag för ett välinformerat val. Samma kritik riktas för övrigt mot flera andra valfrihetsreformer, till exempel inom vården.
Men om möjligheten att välja inte fanns? Hur iniformerade var vi, som på vår tid (jag gick i gymnasiet på 70-talet) helt enkelt anvisades ett gymnasium utan större möjligheter att reflektera över om det vara bra eller dåligt? Svaret är: inte alls. Vi fick ta för givet att den skola vi valde faktiskt var så bra som vi kunde förbänta oss. Och det var den...ibland. Variationen i kvalitet fanns även på 70-talet. Skillnaden idag är att den skola som inte skärper sig snabbt blir utan elever.
Att det sedan finns brister i den svenska skolan är en annan sak. De bristerna måste åtgärdas, och ett initensivt arbete pågår också med att göra hela den svenska skolan bättre.
Frågan om möjigheten att välja är en djupt ideologisk fråga somo vinner på att hållas levande. Vi har anledning att idag, på 2000-talet, komma ihåg att det finns politiker som hånar möjligheterna att välja välfärdstjänster. För det där med att anse att alla inte är lika mogna och kapabla att välja, det är ett argument som vi har hört förr.
14 oktober 2013
Glada nyheter
Visst finns det saker som inte fungerar så bra som de borde, men det finns också sådant som fungerar riktigt bra. En av de saker som vi verkligen har anledning att vara stolta över och nöjda med är barnsjukvården i vårt län. Den leder till att vi har friska barn - men också till att vi ha nöjda patienter och anhöriga. Den slutsatsen kan vi dra av den nationella patientenkät som presenterats idag. Den visar att patienter och anhöriga är nöjda med det mesta inom barnsjukvården.
Lika glädjande är patienterna också är nöjda med att kunna läsa sin journal på nätet. Det var ett projekt som vi i Alliansen startade för drygt ett år sedan, inte helt utan motstånd. Men nu upptäcker allt fler hur bra det är att själv i lugn och ro kunna titta på vad som dokumenterats från besöket på sjukhuset eller vårdcentralen.
Signaler som dessa är viktiga för oss i Alliansen. De visar samma sak som vi också upplever i många samtal vid dörrknackningar eller ute på stan. Människor är nöjda med vården, även om det naturligtvis finns saker som kan bli bättre - det finns det nämligen alltid. Vi kommer att arbeta vidare med att åtgärda brister och problem - men också med att göra en väldigt bra sjukvård för invånarna i länet ännu bättre!
Lika glädjande är patienterna också är nöjda med att kunna läsa sin journal på nätet. Det var ett projekt som vi i Alliansen startade för drygt ett år sedan, inte helt utan motstånd. Men nu upptäcker allt fler hur bra det är att själv i lugn och ro kunna titta på vad som dokumenterats från besöket på sjukhuset eller vårdcentralen.
Signaler som dessa är viktiga för oss i Alliansen. De visar samma sak som vi också upplever i många samtal vid dörrknackningar eller ute på stan. Människor är nöjda med vården, även om det naturligtvis finns saker som kan bli bättre - det finns det nämligen alltid. Vi kommer att arbeta vidare med att åtgärda brister och problem - men också med att göra en väldigt bra sjukvård för invånarna i länet ännu bättre!
07 oktober 2013
Politikens alternativ
Politik handlar om värderingar, men också om att forma samhället och den verksamhet som man tar ansvar för. Därför har jag idag utmanat socialdemokraternas ledare i landstinget Börje Wennberg på debatt. Det brev jag nu sänder till Wennberg återges här nedanför.
**************
**************
Oppositionsrådet Börje Wennberg
Bäste Börje.
Om mindre än ett år är det val. Alliansen har nu haft
majoritet i vårt landsting sedan 2006. Vi prövas varje dag på resultatet av vårt arbete, och vi
står för vår politik och de resultat den leder till. Vi har öppnat vården för
ökad mångfald och större patientfokus, ökat resandet i kollektivtrafiken,
genomfört mycket stora investeringar och sist men inte minst styrt upp ekonomin
i landstinget.
Politik i majoritet händer varje dag. Vi styr landstinget
genom politiska beslut, på sammanträden där såväl majoritet som opposition är
delaktiga. En fråga som vi i majoriteten allt oftare ställer oss, och som jag
nu har anledning att ställa till dig, har blivit allt mer uppenbar på senare
tid.
Var är er politik.
Det är enkelt att peka ut brister och missförhållanden. Vi
har långa väntetider och köer, problem med arbetsmiljö och brist på viktiga
yrkesgrupper. Vi behöver ge patienter ett bättre bemötande och öka
delaktigheten. I Alliansen arbetar vi målmedvetetet med detta. Men vi saknar en
klar bild av alternativet till den politik som Alliansen för. Det vi ser är
överklaganden, avslagsyrkanden, osakliga påhopp och rena osanningar om
effekterna av den politik som Alliansen för.
Jag vill nu ge dig chansen att beskriva den
socialdemokratiska politiken, inför mig men framför allt inför våra väljare och
sympatisörer. Jag vill därför möta dig i debatt, för att mindre än ett år före
valet i september 2014 klarlägga de politiska alternativen i en av valets
viktigaste frågor: framtiden för hälso- och sjukvården i Uppsala län.
Uppsala den 7 oktober 2013
Erik Weiman
Landstingsråd (M) och ordförande i landstingsstyrelsen
06 oktober 2013
Vinna val
I kväll är det dags för partiledardebatt. Med knappt ett år till valet börjar temperaturen stiga - i alla fall hos oss som är aktiva och djupt engagerade i politiken. Hos väljarna verkar det ännu vara ett tag innan intresset är riktigt på topp. Ett skäl till det kan vara det som en väljare uttryckte vid en dörrknackning nyligen. De flesta som ska rösta i nästa års val har än så länge annat att tänka på. Vardagen engagerar just nu mer än nästa års valrörelse.
Ändå är det just de människor som vi träffar på dörrknackningar, kampanjer på gågatan och i andra sammanhang som avgör utgången i valet. det är inte vi själva (vi som är politiskt aktiva), våra politiska motståndare, analytiker och strateger eller massmedierna som avgör valet. Det är väljarna. Det är något som kan vara på plats att komma ihåg när debatten mellan oss politiker hettar till. Det är knappast våra politiska motståndare vi ska övertyga om vi vill vinna nästa val. Jag undrar ibland om vi som är aktiva i politiken har glömt bort den saken.
Vi moderater har nu tillsammans med Alliansen vunnit val två gånger. Både 2006 och 2010 lyckades vi övertyga flest människor om att den politik vi vill föra är den bästa och mest värda att rösta på. För egen del är jag självfallet glad att vi dessutom vann både riksdagsvalet och landstingsvalet här i länet (plus ett antal kommuner) de två tidigare gångerna.
2006 handlade valsegern väldigt mycket om förnyelse. Alliansen, och vi moderater, var det nya, pigga och fräscha alternativet. 2010 lyckades vi övertyga väljarna om att vi kunde fortsätta förnyelsen och att vi hade den bästa politiken för de utmaningar som väntade då. I landstingsvalet gick vi då framåt i sju av länets åtta kommuner och nådde det bästa valresultatet någonsin. Målet i nästa års val är att fler än 2006 ska rösta på Alliansen och på oss moderater.
Jag är väldigt stolt över de valresultat vi nådde 2006 och 2010. I nästa års val måste vi ta med oss erfarenheterna från tidigare valrörelser, men vi måste möta väljarna med nya idéer och en ny politik. Framför allt måste vi ha svar på de frågor som väljarna ställer.
I vårt landsting handlar det om köer till specialistvården (som vi arbetar väldigt hårt på att ta bort), om arbetsmiljön och arbetssituationen och om att landstinget ska vara en riktigt bra arbetsgivare, och sist men inte minst om hur vi ska arbeta vidare för att öka möjligheten för patienter att välja vårdgivare.
Jag är övertygad om att vi kan vinna valet en tredje gång, och arbetar redan nu varje dag för den valsegern. Det kommer att kräva hårt arbete, att vi löser de problem som människor ser i landstingets verksamhet och sist men inte minst om att svara på de rätta frågorna. För om vi kan ge svaren på de frågor som människor ställer - då vinner vi val.
Ändå är det just de människor som vi träffar på dörrknackningar, kampanjer på gågatan och i andra sammanhang som avgör utgången i valet. det är inte vi själva (vi som är politiskt aktiva), våra politiska motståndare, analytiker och strateger eller massmedierna som avgör valet. Det är väljarna. Det är något som kan vara på plats att komma ihåg när debatten mellan oss politiker hettar till. Det är knappast våra politiska motståndare vi ska övertyga om vi vill vinna nästa val. Jag undrar ibland om vi som är aktiva i politiken har glömt bort den saken.
Vi moderater har nu tillsammans med Alliansen vunnit val två gånger. Både 2006 och 2010 lyckades vi övertyga flest människor om att den politik vi vill föra är den bästa och mest värda att rösta på. För egen del är jag självfallet glad att vi dessutom vann både riksdagsvalet och landstingsvalet här i länet (plus ett antal kommuner) de två tidigare gångerna.
2006 handlade valsegern väldigt mycket om förnyelse. Alliansen, och vi moderater, var det nya, pigga och fräscha alternativet. 2010 lyckades vi övertyga väljarna om att vi kunde fortsätta förnyelsen och att vi hade den bästa politiken för de utmaningar som väntade då. I landstingsvalet gick vi då framåt i sju av länets åtta kommuner och nådde det bästa valresultatet någonsin. Målet i nästa års val är att fler än 2006 ska rösta på Alliansen och på oss moderater.
Jag är väldigt stolt över de valresultat vi nådde 2006 och 2010. I nästa års val måste vi ta med oss erfarenheterna från tidigare valrörelser, men vi måste möta väljarna med nya idéer och en ny politik. Framför allt måste vi ha svar på de frågor som väljarna ställer.
I vårt landsting handlar det om köer till specialistvården (som vi arbetar väldigt hårt på att ta bort), om arbetsmiljön och arbetssituationen och om att landstinget ska vara en riktigt bra arbetsgivare, och sist men inte minst om hur vi ska arbeta vidare för att öka möjligheten för patienter att välja vårdgivare.
Jag är övertygad om att vi kan vinna valet en tredje gång, och arbetar redan nu varje dag för den valsegern. Det kommer att kräva hårt arbete, att vi löser de problem som människor ser i landstingets verksamhet och sist men inte minst om att svara på de rätta frågorna. För om vi kan ge svaren på de frågor som människor ställer - då vinner vi val.
04 oktober 2013
Värt att ta på allvar
Jag har med stort intresse läst vårdförbundets rapport om bemanningsläget under sommaren. Det är en rapport som varje ansvarig politiker bör läsa med stort intresse och allvar, för här finns brister som måste lösas i svensk sjukvård. Vårdförbundet har också en hel del förslag som det finns anledning att fundera ordentligt över.
Men det gäller också att komma ihåg att problemet inte är enkelt, och därmed finns det inte heller - tyvärr - några enkla lösningar. Under sommaren passade jag själv på att arbeta tillsammans med personal i vården för att studera deras arbetsförhållanden på plats. Det var riktigt tankeväckande.
Svensk sjukvård håller världsklass, det har jag skrivit många gånger. Däremot kan man verkligen fundera över om denna höga klass även gäller arbetsmiljön och organisationen. Det handlar om massor av olika detaljfrågor som IT-användning i vården (inte minst för att "spara steg" och skapa en bättre arbetsmiljö), lönebildning, ledarskap och nytänkande om styrning och ledning.
Vårdförbundet pekar ut 14 av 21 landsting som sådana, där situationen varit särskilt svår. Vi som leder dessa 14 landsting kan naturligtvis dra lärdom av de övriga sju. Men i ännu högre grad kan det vara på plats att fundera över varför just vården som bransch är så utsatt.
Vårdförbundet har, som sagt, intressanta synpunkter. Det finns goda skäl att klarlägga hur problemet ser ut, och vilka olika tänkbara lösningar som finns. Rapporten från Vårdförbundet är självfallet en partsinlaga. Men det är en väldigt bra ansats för fortsatta diskussioner. Det ska vi ta på stort ansvar i den politiska ledningen för vårt landsting.
Men det gäller också att komma ihåg att problemet inte är enkelt, och därmed finns det inte heller - tyvärr - några enkla lösningar. Under sommaren passade jag själv på att arbeta tillsammans med personal i vården för att studera deras arbetsförhållanden på plats. Det var riktigt tankeväckande.
Svensk sjukvård håller världsklass, det har jag skrivit många gånger. Däremot kan man verkligen fundera över om denna höga klass även gäller arbetsmiljön och organisationen. Det handlar om massor av olika detaljfrågor som IT-användning i vården (inte minst för att "spara steg" och skapa en bättre arbetsmiljö), lönebildning, ledarskap och nytänkande om styrning och ledning.
Vårdförbundet pekar ut 14 av 21 landsting som sådana, där situationen varit särskilt svår. Vi som leder dessa 14 landsting kan naturligtvis dra lärdom av de övriga sju. Men i ännu högre grad kan det vara på plats att fundera över varför just vården som bransch är så utsatt.
Vårdförbundet har, som sagt, intressanta synpunkter. Det finns goda skäl att klarlägga hur problemet ser ut, och vilka olika tänkbara lösningar som finns. Rapporten från Vårdförbundet är självfallet en partsinlaga. Men det är en väldigt bra ansats för fortsatta diskussioner. Det ska vi ta på stort ansvar i den politiska ledningen för vårt landsting.
02 oktober 2013
Bra vård - och ännu bättre
I dagens UNT finns en artikel om en viktig manifestation. Det handlar om en av de absolut vanligste formerna av cancer, nämligen bröstcancer. Ungefär 7000 kvinnor drabbas varje år, men därmed också män, barn och andra anhöriga och medinsjuknande. det gör att bröstcancer verkligen är en sjukdom att ta på stort allvar. Lyckligtvis klarar en väl fungerande sjukvård att bota allt fler, och idag överlever efter rätt behandling. En av de viktigaste faktorerna för det är tidig upptäclkt och snabb behandling.
Utan tviivel är det så att det går att göra mer, på detta som på alla andra områden. Men det kan också vara bra att veta hur vi idag ligger till, både i Sverige och i vårt landsting. Lyckligtvis finns det numera ganska god statistik som visar den saken. Sverige ligger nämligen mycket väl till, kanske rent av bäst i världen. I Sverige hör Uppsala län till de landsting som har absolut bäst värden i de öppna jämförelser av vården som Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting genomför varje år. Uppsala län har den tredje högsta överlevnaden fem år efter insjuknande, tredje kortaste tiden från första besök hos specialist till operation. Akademiska sjukhuset är dessutom det universitetssjukhus som har den lägsta andelen omoperationer på grund av tumördata, vilket görs om det finns en risk för att tumören spridit sig.
Det är inte samma sak som att vi kan luta oss tillbara och vara nöjda med topplaceringen. Sjukvården måste hela tiden fortsätta att bli bättre. Om det, som uppges i artikeln, finns patienter som måste vänta så mycket som fyra veckor på ett provsvar, så finns det mer att göra.
Att landstinget i Uppsala län ligger långt framme i Sverige, och att Sverige ligger långt framme i världen, är något vi kan vara stolta över. men vi måste fortsätta att utveckla cancervården - inte bara när det gäller bröstcancer. Bemötande, delaktighet i behandlingen och kortare väntetider är som så ofta några av de områden där det finns mer att göra.
Utan tviivel är det så att det går att göra mer, på detta som på alla andra områden. Men det kan också vara bra att veta hur vi idag ligger till, både i Sverige och i vårt landsting. Lyckligtvis finns det numera ganska god statistik som visar den saken. Sverige ligger nämligen mycket väl till, kanske rent av bäst i världen. I Sverige hör Uppsala län till de landsting som har absolut bäst värden i de öppna jämförelser av vården som Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting genomför varje år. Uppsala län har den tredje högsta överlevnaden fem år efter insjuknande, tredje kortaste tiden från första besök hos specialist till operation. Akademiska sjukhuset är dessutom det universitetssjukhus som har den lägsta andelen omoperationer på grund av tumördata, vilket görs om det finns en risk för att tumören spridit sig.
Det är inte samma sak som att vi kan luta oss tillbara och vara nöjda med topplaceringen. Sjukvården måste hela tiden fortsätta att bli bättre. Om det, som uppges i artikeln, finns patienter som måste vänta så mycket som fyra veckor på ett provsvar, så finns det mer att göra.
Att landstinget i Uppsala län ligger långt framme i Sverige, och att Sverige ligger långt framme i världen, är något vi kan vara stolta över. men vi måste fortsätta att utveckla cancervården - inte bara när det gäller bröstcancer. Bemötande, delaktighet i behandlingen och kortare väntetider är som så ofta några av de områden där det finns mer att göra.
01 oktober 2013
En viktig reform för Akademiska
Idag skriver Christofer Fjellner och jag i UNT om det nya patientrörlighetsdirektivet. Det ger möjlighet för patienter att söka vård i andra länder och är ett viktigt steg emot ökad patientmakt. Men patienternas ökade möjlighet att välja vård ger andra positiva effekter för oss i Uppsala.
Akademiska sjukhuset är världsledande på många områden. Den medicinska kvalitén är allmänt mycket god och i många fall i absolut världsklass. De ökade möjligheterna för patienter att göra egna val är därför en mycket spännande möjlighet för Akademiska sjukhuset. I Alliansen kommer vi självklart att arbeta med att sätta Akademiska sjukhuset på världskartan i ännu högre grad än tidigare.
Vi i Alliansen är stolta över Akademiska sjukhuset. Det går knappast en vecka utan att vi får nya bevis för den fantastiska verksamhet som bedrivs på sjukhuset, och dess betydelse för Uppsalas och länets utveckling får knappast att värdera. Det ska bli riktigt spännande att se vad den ökade patientrörligheten kan betyda för Akademiska och för hela Uppsala län.
Akademiska sjukhuset är världsledande på många områden. Den medicinska kvalitén är allmänt mycket god och i många fall i absolut världsklass. De ökade möjligheterna för patienter att göra egna val är därför en mycket spännande möjlighet för Akademiska sjukhuset. I Alliansen kommer vi självklart att arbeta med att sätta Akademiska sjukhuset på världskartan i ännu högre grad än tidigare.
Vi i Alliansen är stolta över Akademiska sjukhuset. Det går knappast en vecka utan att vi får nya bevis för den fantastiska verksamhet som bedrivs på sjukhuset, och dess betydelse för Uppsalas och länets utveckling får knappast att värdera. Det ska bli riktigt spännande att se vad den ökade patientrörligheten kan betyda för Akademiska och för hela Uppsala län.
30 september 2013
Det här med balanskrav
Jag kan inte låta bli att känna mig en aning smickrad av att ännu en gång uppmärksammas av hemsidan Alliansfritt Sverige. Denna gång är det landstingets ekonomi som fått denna inte särskilt allians- eller moderatvänliga hemsida att ha synpunkter. Med i samma svep åker också kollegan i Uppsala kommun, Fredrik Ahlstedt.
Men om det nu inte vore så att Alliansfritt Sverige liksom har som idé att med mer eller mindre korrekta uppgifter svartmåla allianspolitiker, så kunde man ändå ha fråga om det inte vore på plats med lite faktakoll.
Alliansfritt Sverige hånar nämligen att i vi vårt landsting gör exakt det som i stort sett alla S-styrda landsting också gör. I år får alla landsting och kommuner nämligen lov att utanför det så kallade balanskravet också redovisa en så kallad jämförelsestörande post. Det handlar om beräkningsräntan för den pensionsskuöd som alla kommer och landsting måste hantera i framtiden.
Jag gick igenom årsredovisngarna för 2011 för alla S-styrda landsting, och de redovisade mycket riktigt sitt resultat enligt balanskravet i samtliga fall utom ett: landstinget i Gävleborgs län.
Det skulle alltså kunna bli ganska trångt i skamvrån - om det nu inte vore så att Alliansfritt Sverige nog låter de röda landstingen gå fria från granskning. Det är ju liksom poängen med en hemsida som heter som den gör. Men; va' sjutton... Ska man sänka välskötta, alliansstyrda kommuner och landsting, får man ta och slira lite i hörnen ibland.
Men om det nu inte vore så att Alliansfritt Sverige liksom har som idé att med mer eller mindre korrekta uppgifter svartmåla allianspolitiker, så kunde man ändå ha fråga om det inte vore på plats med lite faktakoll.
Alliansfritt Sverige hånar nämligen att i vi vårt landsting gör exakt det som i stort sett alla S-styrda landsting också gör. I år får alla landsting och kommuner nämligen lov att utanför det så kallade balanskravet också redovisa en så kallad jämförelsestörande post. Det handlar om beräkningsräntan för den pensionsskuöd som alla kommer och landsting måste hantera i framtiden.
Jag gick igenom årsredovisngarna för 2011 för alla S-styrda landsting, och de redovisade mycket riktigt sitt resultat enligt balanskravet i samtliga fall utom ett: landstinget i Gävleborgs län.
Det skulle alltså kunna bli ganska trångt i skamvrån - om det nu inte vore så att Alliansfritt Sverige nog låter de röda landstingen gå fria från granskning. Det är ju liksom poängen med en hemsida som heter som den gör. Men; va' sjutton... Ska man sänka välskötta, alliansstyrda kommuner och landsting, får man ta och slira lite i hörnen ibland.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)