11 juni 2008

Initiativ, underskott och barnavgifter

En tillgänglig sjukvård av bra kvalitet, konstigare än så behöver egentligen inte landstingets uppdrag formuleras. Till detta kan läggas det självklara i all offentlig verksamhet, nämligen att hålla ekonomin inom givna ramar och att se till så att skattebetalarna - våra uppdragsgivare - får valuta för sina skattepengar.

Mot den bakgrunden är det tänkvärt att privata sjukvårdsförsäkringar är en växande marknad, eftersom orsaken förefaller vara att människor inte fullt ut litar på den sjukvård som finansieras med skattemedel. Extra intressant blir det när man tar den av undersökningar som visar att svensk sjukvård faktiskt håller världsklass.

Vad säger då detta? Jo, tre saker. Medarbetarna i vården gör ett fantastiskt arbete. Därför har vi en sjukvård i toppklass. Problemet är att de drivkrafter saknas som kommer från fler initiativ, mer konkurrens och ökad valfrihet för patienterna. Men konkurrensens och mångfaldens drivkrafter behövs också för att driva utvecklingen, samtidigt som vi soom arbetar politiskt måste hitta modeller för att styra och fördela resurser.

Det är därför vi arbetar på att skapa större mångfald och fler alternativ, men också med att skapa utrymme för fler som bidrar till att göra vården bättre. Men det är också därför vi exmepelvis infört en avgift för all sjukvård, inbte bara den som vuxna betalar för sig själva utan också för den som de har att betala för sina barn. Syftet med detta är givetvis inte tat tjäna pengar utan just att modellen bör innefatta ett eget ansvarstagande - en viktigt del av den totala politiken för hälso- och sjukvård. Hur gärna vi än vill kan vi inte ge "allt till alla", inte ens inom ett så viktigt område som sjukvården. Just därför måste vi se till att de största behoven får prioritet, men att den som behöver också ska kunna välja.

Inga kommentarer: