Ibland händer saker som ökar inspirationen och viljan att driva på den ideologiska och politiska utvecklingen. Det kan behövas, inte minst när det dagliga arbetet känns lite väl vardagsgrått.
En sådan sporre är den uppenbart verklighetsfrämmande boken "sälj hela skiten!" utgiven av Ordfront förlag. Jag har inte hunnit läsa mer än förhandstexterna, men det räcker så länge!
Vi har många problem i Sverige, och ett av dem är den allmänt spridda uppfattningen att skattefinansierade tjänster också måste produceras av det offentliga. Hur det kan vara en huvudfråga vem som producerar tjänsterna är en gåta, tills man börjar skrapa på argumenten.
Först och främst: det råder en mycket bred samstämmighet om att välfärden i huvudsak ska finansieras via skatter. Det gäller skolan inklusive förskolan, sjukvården, äldre- och handikappomsorgen och sist men inte minst infrastrukturen. Men varför i hela friden måste det innebära att tjänsterna måste produceras av offentligt ägda aktörer?
Svaret är ideologiskt. För vänstern är det viktigt att behålla makten över "produktionsapparaten" helt enkelt eftersom man av ideologiska skäl vill ha kontrollen. Misstron mot människors förmåga att välja själva kommer till uttryck i en misstro mot olika former av valfrihetssystem i skola, vård och omsorg. Men precis som på andra områden i samhället så har människor förmåga att göra kloka och rationella val även när det gäller välfärdstjänster.
Frågan om rättvisa och social jämlikhet har i grunden inget att göra med vem som utför, producerar, en viss tjänst. Grundläggande sociala rättigheter utgår från den gemensamma finansiering som skatten utgör. Men med denna finansiering som grund har vi människor faktiskt olika uppfattning om vilka tjänster och vilken service som ska tillhandahållas.
Det kan dessutom vara på plats att komma ihåg att det inte är vi moderater eller Alliansen som blåser till strid i frågan. Tvärtom är vå grundläggande hållning ganska pragmatisk. Till vänster finns däremot, vilket kommer till uttryck i den nämnda boken, en framväxande ideologisk vakthållning kring det som kallas för "den gemensamma välfärden".
Denna rörelse vill i praktiken införa yrkes- och näringsförbud för några av de viktigaste tjänsterna i det moderna samhället, begränsa valfriheten till dem med tillräckligt tjock plånbok och sist men inte minst göra så att framför allt kvinnor skall vara hänvisade till en enda arbetsgivare, nämligen det offentliga.
Samhället är större än staten. Demokrati är inte samma sak som skatteuttag och -finansiering. Därför behövs en skarp ideologisk debatt om välfärdens innehåll och utformning. Den debatten ska vi ta!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar