30 oktober 2009

Kapitulationskongressen

Den bild av socialdemokratin som tonar fram genom referaten från partiets kongress är inte särskilt smickrande. Bristen på visioner är påtaglig. Den klara linjen saknas. Socialdemokratin har allt mer blivit ett parti som vill förvalta, men inte utveckla. Det räcker faktiskt inte för ett politiskt parti.

Det kan aldrig vara en huvuduppgift för någon politiker att syssla med rena förvaltningsfrågor. Har man det intresset ska man bli ämbetsman eller tjänsteman - och många som sysslat med politik tar också det steget förr eller senare. Intrycket från debatterna om välfärden på s-kongressen är att somliga oombud redan tagit detta steg.

Debatten om friskolor är ett bra exempel. Väldigt lite av debatten handlar om utbildningens innehåll, det vill säga hur landets skolor oavsett huvudman ska se till så att barnen lär sig det de ska. I stället för kunskap och utbildning diskuteras, vinster, segregation och ägarformer. Viktiga frågor, men är det vad som är viktigast i den visionära politiska debatten.

Med andra ord: kongressen blottlägger socialdemokratins kapitulation. Partiet intresserar sig inte för hur välfärden ska utvecklas, bara hur den ska förvaltas.

Inga kommentarer: