Med brösttoner kritiserar nu oppositionen den nya moderata partisekreteraren Sofia Arkelsten. Att Sofia gjort resor och fått provköra bilar framställs som om vår partisekreterare fastnat i ett formligt träsk av korruption och otillbörliga vänskapsförbindelser. Det vore kanske på sin plats med en liten aning av självprövning och ödmjukhet.
För drygt trettio år sedan skrev författaren Erik Anners boken "den socialdemokratiska maktapparaten", en genomgång av hur socialdemokraterna under sitt maktinnehav utökat sina domäner långt utanför politiken. Genom ett nätverk av samverkan mellan politiska, fackliga, ekonomiska och folkrörelseidella intressen spann socialdemokratin en väv som fortfarande omsluter betydande delar av den svenska samhällsekonomin. I själva verket utgör dessa samlade intressen på många samhållsområden ett formligt skruvstäd som håller samhället i ett fast grepp - oavsett vilka politiska förhållanden som råder.
Det är kanske dags att i bredare kretsar erinra om hur denna fackligt-politiskt-ekonomiska samverkan ser ut, och hur den utvecklats sedan Anners skrev sin bok i mitten på 70-talet. Det kan vara på plats att granska LO:s makt i svenskt näringsliv, hur olika fackliga företrädare sitter på politiska uppdrag (det förekommer till exempel i vårt landsting), sambandet mellan arbetarrörelsen närstående organisationer och statliga dito och mycket mycket annat.
Gränslinjen mellan korporativism och korruption är många gånger hårfin. I närheten av denna gräsnlinje finns ofta mycket tveksamma kopplingar mellan olika uppdrag och befattningar som påfallande ofta kn vara mycket mer tveksamma än Arkelstens nu diskuterade resor.
Sten ska man som bekant inte kasta i glashus. Just nu klirrar det betänkligt i de socialdemokraterna närstående leden.
4 kommentarer:
Bra skrivet!
Socialdemokraterna erhåller ordentliga summor i form av Bidrag från LO-kollektivet. Moderaterna får väl en ordentlig hacka från Svenska Näringslivet.
En privatperson som lämnar bidrag till M så vill han förmodligen slippa att få detta offentligt.
Men hur många M-medlemmar som via sitt fack blir tvungna att betala
Socialdemokraternas valarbete framgår inte.
Både S & M får medel från näringslivet - S via LO och M via företag. De besuttna (bestuckna?) vill helst inte redovisa beloppen och absolut inte namnge givarna.
Först: tack, MartinE.
Leif: vi moderater får ingen "hacka från näringslivet". Vi tar inte emot bidrag från organisationer, endast från enskilda. Skälet till att dessa bidragsgivare inte redovisas är både enkelt och mycket demokratiskt. Det handlar helt enkelt om att upprätthålla valhemligheten, den demokratisk princip som inte tycks stå särskilt högt i kurs i vissa andra partier.
Erik/ Tack för info, Det är just det jag vill ställa upp för. Inga bidrag från företag men gärna från privatpersoner.Då skall naturligtvis valhemligheten skyddas.
Skicka en kommentar