I förra veckan kom SCB:s befolkningssiffror för 2010. Som vanligt gav dessa en ljus och optimistisk framtidsbild för vårt läns del. Befolkningen ökade med nästan 4000 invånare, vilket visar att Uppsala län är atttraktivt att bo och leva i. Glädjande är också att alla kommuner utom en, Östhammar, visar ökande befolkning - och i Östhammar spirar ändå optimismen eftersom man där väntar på byggandet av det nya slutförvaret för kärnbränsle som kommer att ge många jobb och stark utveckling i kommunen.
I Uppsala växer lifes science-sektorn starkt, och den goda samverkan mellan universitet (vi har ju två!), näringsliv och samhällsliv ger lovande utväxling för alla dessa tre sektorer. Hälso- och sjukvård är en framtidsbransch på många platser i landet, men förutsättningarna är onekligtn mycket goda just i Uppsala. Att landstinget som ägare till Akademiska sjukhuset då har att hantera sjukhusets knepiga ekonomi ska på intet sätt behöva skymma den framtidsbilden. Jag är övertygad om att landstingets produktionsstyrelse, som har ansvar för den frågan, kommer att lösa den på ett utmärkt sätt.
Med alla dessa positiva faktorer (och det finns åtskilliga fler) i bagaget vore det enkelt i min roll att luta mig tillbaka och skördfa alla dessa (och många fler) positiva framtidsfaktorer. Men i själva verket är det snarare det farligaste man kan göra! Vad vi nu behöver göra i Uppsala län är att samla oss för att på allvar fundera över hur vi verkligen ser till så att den framtida utvecklingen blir just så positiv som alla indikatorer ger en bild av. Vi måste nu sätta igång och på allvar fundera över hur vi vill att det som idag utgör Uppsala län ska gestalta sig om fem, tio och tjugo år. Och det finns trots allt gott om viktiga utmaningar.
Att Uppsala län växer är bra, men hur mycket ka länet växa och vart kan befolkningstillväxten ske? Vill alla bo i Uppsala eller finns det utrymme att växa i andra kommuner? Vilka förutsättningar kräver det? Hur ska till exempel kollektivtrafiken formas för att kunna serva ett växande län, där människor dessutom ska kunna bo och arbeta i olika delar av länet - eller i helt olika län? Hur ska vi stärka vår samverkan med kringliggande län, i alla riktningar? Hur ska våra starka framtidsbranscher kunna fortsätta att utvecklas?
Förutsättningarna är goda. Spelplanen är på plats. Det vi nu behöver göra är att på allvar staka ut hur framtiden ska se ut, inte enbart för de verksamheter som landstinget svarar för. Det kommer att bli en av landstingsstyrelsens viktigaste uppgifter under de närmaste åren.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar