Den 20 september är det kyrkoval, och för egen del kommer jag som vanligt inte att rösta annat än möjligen på den mest lokala nivån. I så fall röstar jag på någon församlingsmedlem som jag har stor personlig respekt för, och inte på någon som vill ägna sig åt det i kyrkan, som är min dagliga gärning i samhällslivet.
För att styra kommuner, landsting, regioner eller nationer är politiska partier närmast omöjliga att undvika i en demokrati. Partierna behövs för att samla gemensamma åsikter i syfte att skapa en sammanhållen styrning. Ibland hjälper det inte ens med partier för att skapa fungerande majoriteter, men de är ofrånkomligen ett sätt att ordna olika uppfattningar. Utifrån partierna kan sedan olika uppfattningar ställas mot varandra på det sätt som behövs för att lägga grund för olika ställningstaganden. Så fungerar det i styrningen av allt från skolor och dagis till utrikespolitik och skatter.
I kyrkan borde det vara annorlunda. Visserligen behövs en styrning även av kyrkan, men till skillnad från samhällslivet i stort kan kyrkan mycket väl styras utan politiska partier. Utgångspunkten för det kyrkliga arbetet måste vara något helt annat, nämligen den förkunnelse som utgår från bibeln. Det betyder inte att kyrkan behöver vara "odemokratisk" men väl att de ställningstaganden som görs kan utgå från helt andra grunder, som i villken förening som helst.
Därför borde de så kallade nomineringsgrupperna bannlysas från det kyrkliga arbetet. Det skulle gagna kyrkan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar