Tankar på första advent

Den första och viktigaste grunden för all politik är att definiera samhällsproblem, hitta en lösning på dem och presentera ett sätt att förverkliga denna lösning. Givetvis måste det finnas en ideologisk grundsyn, både som utgångspunkt för samhällsanalysen och som grund för vilka idéer som ger den bästa lösningen. Idéerna i politiken är med andra ord inte döda, och även i vardagen kan man faktiskt ibland se skillnader som spelar roll för effekten av olika politiska förslag.

Det är också det grundläggande skälet till varför politiker av olika politisk färg kan peka ut samma samhällsproblem som avgörande - men ändå föreslå helt olika lösningar.

Det finns ett gott skäl att ställa den frågan just på första advent. Vad det handlar om är nämligen synen på olika delar av samhället, och då inte bara på de beslut som fattas i demokratiskt valda politiska församlingar och dessa olika besluts påverkan på samhället.

Det går nämligen att se politiska beslut på två skilda sätt. Det ena är en stark tro på att just politiska beslut är allena saliggörande för samhällets utveckling. Det andra är en lika stark tro på att det faktiskt finns andra krafter som kan spela en positiv roll för denna utveckling.

Skillnaden mellan de båda synsätten kan enklast beskrivas som en tro på att politiska beslut är alltings lösning, eller en tro på att politiken blott är ett av många redskap i politikerns verktygslåda. Just där förefaller skiljelinjen gå i landstingspolitiken just nu. I den ena hörnan de som tror att sjukvården måste drivas av landstinget självt för att lösa sin uppgift. I den andra vi som tycker att alla goda krafter bör utnyttjas för att forma den bästa välfärden.

Just idag tror jag det kan vara extra lämpligt att fundera över om samhället verkligen blir bäst om allting bygger på politiska beslut. Är det, till exempel, verkligen så att enbart de beslut som fattas politiskt är de som är att betrakta som demokratiska. Innebär inte ett verkligt folkstyre också en verklig möjlighet för människor att faktiskt fatta beslut som rör dem själva, utan inblandning från oss som är politiskt valda. Och innebär inte det en direkt skyldighet för den politiskt styrda delen av samhället att ibland faktiskt stå tillbaka.

Ett bra exempel, som sagt just idag, handlar om religion.Jag hör till dem som anser att staten ska vara religiöst neutral. Det är inte en politisk uppgift i ett modernt samhälle att föreskriva för människor vad de ska tro på. Det är dock inte riktigt samma sak som att mer eller mindre aktivt hindra människor för att uttrycka vad de tror på, eller att undertrycka olika former för att ge uttryck för tro eller djupt rotade traditioner.

Politik kan med andra ord ibland vara att avstå från att ta ställning. Av samma skäl kan ibland en viktigt politisk handling vara att förhindra aktiva politiska ställningstaganden på vissa håll i samhället. Till exempel när det handlar om vad människor väljer att tro på. Eller när det handlar om djupt rotade och älskade traditioner - hur omoderna de än må verka i ett modernt samhälle. Som advent. Eller Lucia. Eller jul. Eller hur?