Den senaste tiden har frågan om Uppsala ska bli en så kallad "Fair Trade City" varit aktuell i den politiska debatten. Lyckligftvis valde kommunfullmäktige att avslå förslaget. Det finns mycket goda skäl för ett sådant ställningstagande.
Man blir onekligen lite förundrad när en organisation med starka kommersiella och politiska kopplingar ges den roll de föreslås få i förslaget. Jag tänker på organisationen Fairtrade, som gärna framställer sig som både oberoende och neutral. På sin hemsida påstår man till exempel att man är en "oberoende produktmärkning". Men bland medlemsorganisationerna upptäcker man snart aktörer som gör Fairtrade allt annat än oberoende. Där finns nämligen en av Sveriges tre stora aktörer på dagligvarumarknaden, som dessutom grundar sig på en förtroendemannaorganisation med mycket starka partipolitiska förtecken. Ren korporativism, med andra ord.
Det handlar som du kanske förstår om KF. Ägt av socialdemokratin mycket närstående intressen, med en förtroendemannaorganisation som i stort sett uteslutande består av socialdemokrater och alldeles självklart med så kallade "starka ekonomiska intressen" av att svenska kommuner ska knyta sig till detta varumärke.
Jag försöker tänka mig en motsvarande hantering av andra affärsförbindelser i det offentliga, och tanken svindlar onekligen. Alliansen i landstinget har - oriktigt - anklagats för otillbörligt gynnande av vissa aktörer när fler vårdgivare nu etablerar sig. Men utöver att vi självklart behandlar alla aktörer lika (det finns ett särskilt regelverk som gäller alla vårdgivare) så skulle det knappast falla oss in att skriva på deklarationer som bygger på vad en enskild aktör har föreslagit.
Rättvis handel är bra. Men allt är inte guld som glimmar, och hur olika aktörer i den svenska dagligvarubranschen agerar bör man var mycket uppmärksam på. Framför allt när dessa aktörer i eget intresse ligger bakom politiska förslag.
1 kommentar:
Utmärkt analys.
Hänsyn måste tas till vad vi kan uträtta för dem vars behov vi skall tillgodose.
Skicka en kommentar