Framtidsdiskussioner om Akademiska sjukhuset och årsmöte med Uppsala medicinhistoriska förening. Och däremellan en tidningsintervju som jag tänker berätta om här på bloggen. Det blev en i vanlig ordning variationsrik dag, som är ovanligt lämplig att berätta mer om.
Förmiddagen ägnades åt samtal med sjukhusledning och företrädare för Uppsala universitet om framtiden för Akademiska sjukhuset. Den korta sammanfattningen värd att göra här, är att vi alla såg många spännande utmaningar och möjligheter för sjukhuset, inte minst i dess roll som ledande universitetssjukhus. Akademiska står mycket starkt på många områden, inte minst inom cancervården. Styrkorna behöver utvecklas, men vi som är engagerade i Akademiska sjukhuset har mycket att vara stolta över.
Så mycket mer intressant var också att jag på eftermiddagen talade med en journalist om just detta. Det gav mig ett glädjande tillfälle att lägga ut texten om vilken roll Akademiska sjukhuset faktiskt spelar för utvecklingen i Uppsala med omnejd. Att tillväxten är länet är hög, att befolkningen växer och att arbetslösheten är lägst i landet är säkert känt för många uppsalabor. Många känner säkert också till att den så kallade life science-sektorn, det vill säga företag inom branscher som har med medicin ochg medicinteknik att göra, är en av de absolut viktigaste näringsgrenarna i Uppsala, med åtskilliga tusen anställda i hundratals företag.
Det finns naturligtvis goda skäl att fundera över vad detta beror på. Är det en slump att hundratals företag i denna sektor växer fram i Uppsala och att många av dem når världsrykte? Givetvis inte. Det finns orsaker till att det går bra för Uppsala, och Akademiska sjukhuset är tveklöst en av de viktigaste. På eftermiddagen möttes vi som sitter i styrelsen för STUNS - och även där kunde vi konstatera betydelsen för näringslivets utvecklingen av att ha ett ledande universitetssjukhus i stan. Och givetvis betydelsen av gptt samarbete mellan två ledande universitet, det lokala näringslivet samt stat, kommuner och landsting.
Det goda samarbetet, framstående forskning och utbildning samt ett universitetssjukhus i världsklass ger helt enkelt goda förutsättningar för Uppsala. Det kan vi i landstinget, som skattebetalare, vara nöjda med; för det leder tilll den goda ekonomi vi har i länet.
Med detta i bagaget avslutades kvällen på trevligast möjliga sätt. Om dagen handlat om framtid och möjligheter så ägnades kvällen åt tillbakablick tillsammans med medicinhistoriska föreningen. Landstingets stipendium delades ut till Bo Lindberg som skrivit en intressant bok om läkaren, botanikern och donatorn Regnell. Utdelandet gav dessutom tillfälle för mig att göra en kortare betraktelse om just sambandet mellan nytänkande och utveckling av vården i ett historiskt perspektiv. Om alla de som ropar på att vi inte ska göra förändringar av den vård som bedrivs idag - då hade vården varit kvar på den niv den befann sig på...förut. Och inte var det bättre förr, inte. Att studera medicinhistoria är att lära sig mer om nutidens vård. Det är riktigt nyttigt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar