Ja, men tänk om vi ingenting gjorde!

Politik, och offentlig verksamhet överhuvudtaget, är ganska problemorienterad. Med det menar jag att det är ganska naturligt att det som oftast lyfts fram är problem, bekymmer och saker som kräver en åtgärd. Därför finns det några rubriker som du, käre läsare, aldrig någonsin kommer att kunna läsa i en tidningsrubrik. Till exempel: - Tågen går i tid - Alla är nöjda med vården(/skolan/kulturlivet/omsorgen) - Resurserna räcker; inga krav på ökade anslag Att en verksamhet fungerar, är tillräckligt finansierad eller kommer att vara kvar även i morgon är helt enkelt inte en nyhet och därmed inget som tidningarna skriver om. Det man i stället lägger kraft på - fullt begripligt, som sagt - är det som är avvikande eller innebär en avvikelse från det normala: att tågen inte går i tid, någon är missnöjd med något eller att "resurserna (det brukar betyda skattepengarna) inte räcker". Och det är om sådant som medierna faktiskt ska referera. Men låt oss då också konstatera varför det mot den bakgrunden finns så mycket att referera för våra kära massmedier. Det måste ju betyda att allting är galet och ingenting fungerar. Eller...? Nej, riktigt så enkelt är det inte. Eller rättare sagt: så är det verkligen inte. Snarare är det så, att när mycket händer i en verksamhet - till exempel för att den går igenom stora förändringar - så ökar det alldleles självklart förutsättningarna för att det ska dyka upp intressanta saker att skriva om. Och det händer väldigt mycket i Sverige just nu. Så har det för övrigt varit under de senaste fyra åren, och så kommer det att vara ett tag till - för det finns mycket som behöver göras för att det ska bli ordning på det som de allra flesta svenskar tycker är det viktigaste i samhället: vården och kollektivtrafiken hör definitivt dit. Det händer mycket på dessa områden. Helt nödvändiga förändringar genomförs, nödvändiga för att vården och kollektivtrafiken inte bara ska fungera lika bra - eller dåligt - som idag, utan faktiskt fungera bättre, helst utan att för den skull kosta mer pengar än vi medborgare tillsammans har råd med. Tillsammans med de svåra problemen, som vi just nu har att arbeta med, så föreslås vi nämligen ofta lösningar. De lösningar vi oftast får med oss har bara två små problem. Det ena är att de inte alltid fungerar. Det andra är att de kostar pengar. Väldigt mycket pengar. Pengar som helt enkelt inte finns, eller som - om de användes - måste tas någonstans ifrån där de redan gör viktig nytta. Tänk gärna på det nästa gång du hör ett käckt förslag med en till synes enkel lösning!