Med ett rejält mått av obehag läser jag Lena Sommestads krönika i Aftonbladet. Visst förstår jag att socialdemokraterna är pressade intill desperation, men så illa trodde jag faktiskt inte att det var.
I Grekland och Portugal pressas befolkningen av åratal av politiskt vanstyre, som lett till att statsskulden i dessa länder passerat den nivå som är hanterling med normala politiska beslutsprocesser. Denna överkonsumtion leder, när den ska åtgärdas, givetvis till social oro och protester på gator och torg.
Sveriges statsfinansiella läge är ett helt annat. Vi har ordning och reda i statsfinanserna. Regeringen tar ansvar, vilket både minskar risken för social oro och ökar möjligheterna att hålla landet ur de värsta internationella finansstormarna. Vi kan skörda fem år av klok hantering av statsfinanserna i kombination med en arbetsmarknadspolitik som lett till att 200.000 fler fiinns i arbetsmarknaden jämfört med oktober 2006.
Så ser skillnaden mellan Alliansens politik och det socialdemokratiska alternativet ut i praktiken.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar