Så klarar vi framtidens välfärd

En av de frågor som ständigt är på dagordningen för oss som arbetar politiskt uppmärksammas idag av Radio Uppland. Det handlar om hur vi ska klara finansieringen av välfärden i framtiden. Till att börja med är det helt riktigt som professor Joakim Palme påpekar: om vi ingenting gör, så kommer dagens situation på sikt att bli ohållbar. Själv har jag flera gånger använt uttrycket att om vi gör som vi har gjort, så kommer det att gå som det har gått.

Det är ett av skälen till att arbetslinjen är helt avgörande för välfärdens framtid. Om vi inte blir fler som jobbar, så kommer vi inte att klara att finansiera den välfärd som de allra flesta medborgare efterfrågar. det kommer att kräva mer offensiva satsningar på matchning på arbetsmarknaden, att unga kommer i arbete snabbare utan långa perioder av arbetslöshet och siste men inte minst att antalet arbetade timmar helt enkelt blir fler.

Men det kommer inte att räcka. Det är därför det måste pågå ett ständigt arbete med att utveckla och - ja - effektivsera vården. Där ska man komma ihåg att det är en process som bokstavligen redan har pågått i århundraden - och som alltså måste fortsätta. Viktiga bidrag till den processen är givetvis den medinciska och den medicintekniska utvecklingen, men också den organisatoriska förnyelse som blir en följd av nya rön. Ett exempel som ofta förbises är det faktum att allt mer vård idag utförs som öppen vård, ett fackuttryck för att vården kan utföras utan inläggning på sjukhus. Det är viktigt att ha i bakhuvudet när diskussionen börjar handla om antalet vårdplatser. Ett ofta använt exempel är magså, som för tjugo år sedan krävde opoeration och ett par veckors sjukhusvård. Idag har den behandlingen ersatts av ett piller som heter Losec - och de hundratusentals kronor som en magsårsoperation kostade kan användas till annat.

I den andra änden av skalan kan vi idag behandla sjukdomar som den medicinska vetenskapen stod helt handfallen inför för bara en generation sedan. Det gäller till exempel cancer och hjärt-/kärlsjukdomar. I stället har vi fått nya problem, till exempel sjukdomar som handlar om häsla och livsstil som diabetes, högt blodtryck och psykisk ohälsa. Därmed är det personliga ansvaret också en viktig fråga.

I vårt landsting tar vi dessa frågor på allvar, men inte genom att börja med att ransonera vården för att får skattepengarna att räcka till - utan genom att fundera i grunden på hur vi kan finansiera och organisera vården och den verksamhet i övrigt som landsitnget bedriver så att vi kan ta vårt ansvar för framtidens utmaningar. Det handlar om att skapa en effektiv organisation, men också om att ta vår del av ansvaret för arbetslinjen. Vi behöver ett näringsliv i världsklass och en arbetsmarknad som kan skapa trygga och varaktiga jobb, och där allla behövs och är delaktiga på arbetsmarknaden.

Under januari och februari i år kommer därför landstingsstyrelsen att diskutera dessa frågor på fyra särskilda seminarier, där vi på allvar kan resonera kring framtidens viktigaste utmaningar för vårt landsting. I slutänden tror jag dessutom att det kommer att leda till bättre arbetsvillkor även för den viktigaste av alla resurser för att klara välfärdens framtid, nämligen alla dem som arbetar med välfärdens kärna.