Det råder ingen brist på arbetsuppgifter för den som vill ta sig an att reformera den svenska välfärden. Visst lever vi i ett av världens bästa länder, men det finns ändå en hel del att ta tag i. Bara iniom den del av välfärdssektorn som landstinget har ansvar för, möter vi varje dag olika problem som behöver hanteras. Precis så ska det vara. Vi som engagerar oss politiskt gör det sällan för politikens egen skull, utan för att vi ser saker som behöver förändras för att samhället ska bli bättre att leva i för alla.
Både i sjukvården och i kollektivtrafiken finns det mycket som fungerar bra, men också mycket som kan bli bättre. At åstadkomma dessa förbättringar kräver mycket arbete - men det är också stimulerande och väldigt roligt, inte minst när man ser konkreta resultat av olika reformer.
det komemr dessutom aldrig att bli slut på arbetsuppgifter. Det finns nämligen inte något färdigt idealsamhälle, och därför kommer det alltid att finnas behov av politiska beslut som leder till att saker som inte fungerar så väl som de borde faktiskt kan fås att fungera bättre.
I Alliansen börjag vi dessutom nu se en ny utmaning. Det är kravet på att våga reformera även våra egna reformer, som nu varit igång några år men som hela tiden behöver utvecklas. Det kräver mod att våga ifrågasätta sina egna tidigare ställningstagande och att inse att det inte bara gäller at tänka nytt. Ibland gäller det också att tänka annorlunda. Politik är påfallande ofta en färskvara.
Men det finns också en mer beklämmande bild av den politiska vardagen. Jag tror inte att det finns någon som engagerat sig politiskt för att det största intresset är opinionsmätningar, maktspel och diskussioner om vem som ska göra vad med vem. man engagerar sig för att man ser samhällsproblem och vill bidra till en lösning. Mot den bakgrunden är det ganska tråkigt att politiken beskrivs som en sorts taktiskt läggspel där olika politiker lurpassar på varandra.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar